Direktlänk till inlägg 7 mars 2009
Socialtjänsten måste sluta väja för den svåra frågan. Små barn där man tidigt gör bedömningen att de svårligen kan återvända till föräldrarna bör placeras direkt i familjer som är förberedda på en eventuell adoption.
De flesta barn ska förstås hem och det är det man ska arbeta för.
Men det finns några barn där man redan från början egentligen vet att detta barn aldrig kommer att kunna återvända till sina biologiska föräldrar.
Där bör man inte behöva vänta tills barnet fyllt arton år och själv kan bestämma.
Det är fruktansvärt att utsätta ett litet barn för det.
Har själv en adopterad dotter som kom när hon var tre månader från en svår situation med en mamma som bedömdes inte kunna ta hand om henne.
Hemgång var aldrig någonsin aktuellt.
Ändå fick hon lov att vänta till artonårsdagen!
Det gjorde hennes barndom otryggare än vad den behövt vara.
Som exempel kan jag nämna att hon inte visade något som helst pubertetstrots i den ålder där det är normalt.
Det kom först ett par tre månader efter adoptionen.
Och med sorg och förtvivlan insåg jag att hon inte vågat frigöra sig från mig/ oss tidigare på det sätt och i den tid som hon borde ha fått göra det!
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2563701.svd
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|