Det finns tecken och nyanser i livet som du kanske inte ser förrän du tvättat dina ögon med tårar.

Okänd tänkare

Att läka våra känslomässiga sår är i princip en enkel process.

Men inte i praktiken.

Stegen är få men de kräver stor möda.

FÖRSTA STEGET
Bestäm dig för att gå till botten med smärtan.

Detta innebär att vända sig inåt och komma underfund om vad man varit med om.

ANDRA STEGET

Väl inne i dig själv ska du granska dina känslomässiga trauman.

Har de gett dig en form av makt i ditt nuvarande liv?

Om du förvandlat dina trauman till maktmedel måste du komma underfund med varför du kanske är rädd för att bli botad.

När du bearbetar dina smärtsamma upplevelser behöver du ha någon med dig som förstår och ser hur de påverkat din utveckling.

TREDJE STEGET

När du satt ord på dina smärtsamma upplevelser ska du notera hur du använder dem för att påverka människor i din omgivning och dig själv.

Händer det exempelvis att du lämnar återbud till något med hänvisning till att du inte mår bra trots att du i själva verket mår utmärkt?

Försöker du någonsin att manipulera en annan person genom att säga att han eller hon påminner dig om dina föräldrar?

Händer det att du slutar med något eller låter bli att göra det för att du börjar grubbla på ditt förflutna och blir deprimerad?

Är du rädd för att du - om du blir botad kommer att förlora kontakten med vissa människor som står dig nära?

Är du rädd för att du - om du blir frisk kommer att tvingas förändra din tillvaro?

Dessa frågor måste du försöka att besvara ärligt och uppriktigt, för svaren ger de viktigaste skälen till att folk är rädda för att bli friska och helade.

När du iakttar dig själv under dagen ska du lägga noga märke till vilka ord du använder, hur du använder terapeutiska termer, hur obesvärat du diskuterar trauman.

Skapa sedan nya mönster för ditt samspel med andra som inte bygger på den makt dessa trauman ger.

 Ändra ditt ordval, också när du pratar med dig själv.

 Skulle det visa sig vara svårt att förändra dessa mönster kan du tänka på att det ofta är betydligt svårare att frånsäga sig den makt som traumat ger än att släppa minnena av den smärtsamma upplevelsen.

En person som inte kan ge upp den makt som ett trauma ger är slav under traumat, och som alltid är det svårt att ta sig ur ett beroende.

Tveka inte att söka terapeutisk hjälp för att klara av detta eller något av de andra stegen.

FJÄRDE STEGET

Erkänn det goda som kan komma och har kommit från det trauma du upplevt.

Låt dig fyllas av uppskattning och tacksamhet och låtsas som nödvändigt att du har dessa känslor – tills de en dag blir sanna.

Börja med någon form av andliga övningar och håll fast vid dem.

Slarva inte med din andliga disciplin.

FEMTE STEGET

När du kommit så långt att du känner tacksamhet kan du ta itu med utmaningen att förlåta.

Förlåtelse verkar visserligen tilltalande i teorin, men för de flesta människor är det i praktiken inte särskilt lockande, främst för att förlåtelsens verkliga natur ofta missförstås.

Förlåtelse är inte detsamma som att säga att till den person som har gjort dig illa: ”Det gör inget”, vilket är ungefär vad de flesta människor tror.

Att förlåta är i stället en mycket komplex medveten handling, en handling som befriar psyket och själen från behovet av personlig hämnd och från synen på sig själv som offer.

Förlåtelse innebär mer än att låta dem som har skadat oss slippa undan sin skuld; förlåtelse innebär att vi frigör oss från den makt som synen på oss själva som offer har haft över vårt psyke.

Den befrielse som följer på förlåtelse markerar övergången till ett högre medvetandestadium – inte bara i teorin utan också på det energetiska och biologisk planet.

Effekterna av sann förlåtelse är faktiskt i det närmaste mirakulösa. Enligt min uppfattning kan förlåtelse alstra den kraft som åstadkommer verkliga mirakel.

Funder över vad du behöver göra för att förlåta andra – och dig själv, om så krävs.

Om du behöver kontakta någon för att reda ut något måste du se till att du inte omedvetet gör det för att lägga skulden på personen i fråga.

Om så är fallet är du inte redo för att släppa denna fråga och gå vidare.

 Om du kommer fram till att du behöver skriva ett brev till någon, så gör det, men även här måste du vara säker på att du gör det för att kalla tillbaka din ande från det förflutna och inte för att ännu en gång ge uttryck för din ilska.

Slutligen ska du skapa en egen ceremoni där du går tillbakain i  det förflutna och gör dig fri från de negativa följderna av dina känslomässiga trauman.

Var sig du föredrar en ceremoni eller en enskild bönestund ska du frambära förlåtelsens budskap på ett ”officiellt” sätt för att kunna börja på nytt.

SJÄTTE STEGET

Tänk kärleksfulla tankar.

Lev i uppskattning och tacksamhet.

Öppna dörren för förändringar i ditt liv, om så bara genom att ändra attityd.

Och påminn ständigt dig själv om att det budskap som alla sanna andliga mästare har givit är: lev i nuet.

 Med Jesu ord: ”Lämna de döda och gå vidare i livet.”

 Och Buddha lärde: ”Allt är nuet

Ur boken: Andens anatomi” av Caroline Myss

DN skriver att nu är det inne att be igen.

Biskop Caroline Krook säger att hon tror att de flesta människor ber.

Hon säger också att vi inte ska se Gud som en springpojke som ger oss allt vi ber om.

Kanske blir inte den sjuke vi ber för frisk, kanske får vi inte det svar vi ville- ändå tror Caroline Krook att det händer något ionom oss då vi ber.

Kristoffer Hylander är biolog men ser ingen motsättning mellan vetenskapen och att be.

Svenska Kyrkan har utropat 2010 till bönens år men om det har betydelse för om människor ber eller inte - det är frågan.

Läs mera här:

http://www.dn.se/insidan/nu-vagar-vi-be-igen-1.1055249

Taiwan skakades av en jordbävning

Det börjar kännas som om jordens inre rör sig mer än vanligt.

Än har inga uppgifter om skadade eller döda människor kommit in - men broar och hus har skadats..

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=204626