Bilden lånad från ad-libris

Lätt förkyld och med mindre krafter än vanligt har jag tillbringat helgen med boken "Mormor hälsar och säger förlåt"skriven av Fredrik Backman.

Boken handlar om Elsa och mormor.

Elsa som är sju år och som hon själv tror, ingen vill ha.
Inte mamma med ny man och bebis i magen.

Inte pappa med ny familj.

Bara mormor.

Elsas galna mormor.

Elsa är en liten tjej som - skulle man kunna säga  - är för klok för sitt eget bästa.

Och mormor som en gång i tiden var kirurg lever numera i ett fantasiland.

Och skjuter folk inte bokstavligen) från balkongen.

Hon är dessutom döende i cancer.

I mormors land finns det molndjur, worser och arbetslösa drakar som dräller runt och super hela dagarna.

Jag fullkomligt älskar både Elsa, denna superfantastiska kloka sjuåring, och hennes fullständigt galna mormor.

Boken fullständigt vibrerar av känslor och närhet.

Kanske kan man inte säga att det är en bli-glad-bok.

Men en sak är jag säker på...mormor och Elsa kommer att slö följe med mig på livsvägen - en bra bit framöver...

Men mormor dör.

Och det är nu som Elsa får gå runt till alla grannar med breven från mormor.......

Du kan till exempel köpa boken här

Om du tycker den är för dyr finns den säkert på ditt bibliotek.

Eller vänta tills den kommer i pocket.

Historien upprepar sej alltid i någon form,
Nu är det min tur att se ungdomarnas blickar

Jag var också ung en gång och full av opposition mot det etablerade.
Min kompis och jag förfasade oss över  " de gamla" som vi såg komma i från jobben.

Vi skulle aaaaaldrig bli som dom och inte bli 50 -  och gammal och grå.

Och nu står man här  -  inte så gammal som jag trodde då - men lite tröttare i kroppen än för 30-40 år sedan.

Folk förfasas över ungdomarna men det kommer att bli folk av dem också - jag vet -  jag var också ung en gång.

I dessas ögon - de som är unga idag  - är jag bara en gammal kärring  - en sån som de aldrig vill bli.......

.......men snart sitter de här själva...på en bänk...just så gamla som de idag aldrig vill bli .........

Vad får det kosta att rädda en människa på glid?

Vad tjänar vi på att rädda en individ?

Och inte minst  - vad kostar det att låta bli?

Nu talar jag i pengar eftersom det är det som politiker bäst förstår.

I livskvalitée för den unika människan som får ett meningsfullt liv om man kan hindra ett livslångt lidande i droger, utanförskap och kanske kriminalitet är det en skyhög vinst!

Jag vet att det finns uträkningar (även om alla måste bli till viss del teoretiska) på vad det kostar om det går snett för en ung människa och den hamnar i detta.

Summan är svindlande hög.

Så varför satsar vi inte mera på förebyggande insatser?

Är det för att vinsten ligger så långt fram i tiden?
Eller att det till vissa delar är oklart hur stor den blir?

För inte kan det väl vara så att vi bara "håller tummarna" för att det ska lösa sig av sig självt när vi ser att en ung människa är på väg att tappa fotfästet?

Stroke är inget vi längtar efter att läsa om.

Men - vi behöver kunskap!

För att på rätt sätt ta hand om oss själva och varandra.

För det behöver vi lära känna Mr Stroke innan vi själva eller någon i vår omgivning drabbas av ett oväntat och ovälkommet besök.

Tänk så skönt att bli lite äldre och börja förstå vad som är viktigt här i livet
Jag har ofta stått i frontzonen och slitit mina händer blodiga mot omöjlighetens alla murar.

Nu har jag lärt mig när jag ska lägga ner och när det är värt att kämpa.
Jag kan njuta och jag kan säga nej
Jag vågar stå för den jag är och tackar för åren som gav mig den insikten.......

juveler...livets efterrätt...ja allt passar in...Pixie,Linnea och Alfons 

Idag är det lördagen 18 januari och Hilda och Hildur har namnsdag!

Jag gratulerar!

Genomsyrad
av Din närhet

lyssnar jag

efter Dina steg

Du bor i mitt hjärta
är själva luften jag andas

jag har vandrat

så långt och så länge

utan att se
att Du gick

vid min sida......

Kaela