Världen blir bättre - även om vi upplever det tvärtom ibland!

Till exempel så:

"Antalet barn som inte går i skola minskade med 38 miljoner mellan 1999 och 2009."

"Andelen hungriga i världen minskade med en tredjedel mellan 1991 och 2011."

"Risken för att en kvinna i Latinamerika ska dö i barnsäng minskade från 0,5 procent 1990 till 0,2 procent 2008"

"Antalet dödsfall bland nyfödda minskade från 4,6 miljoner 1990 till 3,3 miljoner 2009."

Vad får oss att må bra? 

Det finns kanske lika många svar som människor.

Jag vill vinna högsta vinsten, skrapa hem 25 000 i m,ånaden i 25 år.

Jag vill drömma mig bort. '

Jag vill uppleva kärlek. Jag vill se när någon klarar sig mot alla odds.

Att  få betyda något speciellt för andra.

En god middag.

En stund med någon jag tycker om.

Det gäller att vi ser över våra val så att vi inte missar det bästa.

Att se till att vi mår bra.

Kanske mår vi allra bäst som delar i en gemenskap.

när vi får bistå andra,  sträcka ut en hjälpande han.

När vi tillåter oss själva att åtminstone för en stund släppa taget.

Bara vara - finnas och njuta av att vi gör det.

När vi drabbas av den intuitiva känsla av att det finns en större dimension i livet.

Ge upp anspråken på att allt måste vara perfekt.

Lite det här med att duga....bara vara ....och duga!

Kanske tänker du ofta på det som du behöver göra.

Inte utifrån dina egna behov och önskningar utan mer utifrån vad du tror att andra förväntar sig.

Tankarna blir pressande och stressande - tar struptag -  istället för motiverande för någonstans inom dig vet du att det du själv vill är något annat.

Man brukar säga att du är den bästa du - ingen är bättre på att vara du än du själv....så är du ett original och fullständigt unik.

Men för att verkligen vara du - eller jag - så måste man också fråga sig om det man gör är det man vill göra.

Börja med att ikväll ge dig själv en timme av det just du vill göra.

Strunta i den där tråkiga middagen om du hellre vill läsa en bok.

Joooo...du kan - det går....

Kom ihåg att det är ditt liv - och det går inte i repris!

På Aftonbladet Debatt gör Mia Skäringer upp räkningen med alla mirakeldieter som sköljt som en flodvåg över oss de sista årem.....med det så kallade självförverkligandet.

Bra rutet Mia....jag tror vi är många som vill sätta oss där på trottoarkanten brdvid dig och vänta in vår själ för att bli jag själv.

En synnerligen läsvärd artikel - missa den inte!

I Svenska Dagbladet läser jag: "Till skillnad från i andra länder, ser inte svenska elever den egna insatsen som avgörande för goda resultat i skolan, visar en OECD-studie. Varifrån kommer den inställningen? Vad skall vi göra åt det, och varför debatteras inte den frågan, undrar läraren Helena Svantesson."

Precis så är det ju!

Med familjen och vänskapskretsen full av lärare så är skolan på tapeten ofta när vi ses.

Läraren Helena Svantessons uttalande här ovan tror jag är hela skolproblemets kärna.

Barnen ser inte den egna insatsen -  vad beror det på.

På något sätt måste det ju hänga ihop med att föräldrarna inte ser sitt föräldraansvar.

Barn speglar i sina åsikter inställningen i hemmet.

Kanske är det dags att vi slutar att lägga enbart lärarna och skolan under lupp.

Och inser att alla berörda parter har ett ansvar här.

Skolan och dess personal - från rektor till vaktmästare har ett jättestort ansvar - och ett gigantiskt arbete att utföra med alltför ofta, för små resurser.

Men hemmet och eleven själv har också ett ansvar.

Att ta ansvar för sina egna barn borde vara självklart - men om det inte går bra för ens barn är det kanske enklare att skylla på skolan.

Med detta inte sagt att skolan inte kan ha del i att det inte går bra för en viss elev.

Men den har inte HELA ansvaret!

Idag är det fredagen 7 mars och Camilla har namnsdag!

Jag gratulerar!