Direktlänk till inlägg 9 juli 2014
Ibland undrar jag över människors oförmåga att se.
Verkligen se.
Inte bara det som ligger på ytan.
Sorgen under skrattet och oron under leendet de osynliga tårarna bakom ett till synes glatt ansikte.
Man måste vara observant och lyhörd och ha ett öppet sinne för att upptäcka hur någon vi står framför verkligen mår.
Och när man frågar: "Hur är det - egentligen" - måste man vara villig att stå kvar oavsett svaret.
Även om det innebär att det tar en del av min tid
Att verkligen se hur den människa vi har framför oss mår.
Och vilja göra något åt det.
Visa den viljan på olika sätt.
Det är att vara en medmänniska
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|