"Hon dog av brustet hjärta" är något de flesta av oss hörde ibland under vår barndom.

Så växte vi upp och blev upplysta och insåg att det inte finns någon död genom brustet hjärta - eller - ?

Precis när vi gjort oss fria från det vi tyckte var en relik från den gamla folktrons skuggmarker så får vi veta att man faktiskt kan dö av brustet hjärta.

2005, så konstateradesdet första fallet av "brustet hjärta"  i Sverige, sedan dess har över 2 000 kvinnor drabbats. Kvinnorna står för 85 procent av fallen.

Man vet inte varför det är flest kvinnor som drbbas - men gissar på hormoner.

Tillståndet liknar hjärtinfarkt i upplevelsen hos den som drabbas.

Du kan läsa mera här på Hjärt-Lungfonden

Så - kära medsyster - var rädd om ditt hjärta!

Innan du går isäng - läs Bo bBrgmans fina dikt...."Bön till natten!

Med den dikten önskar dig DIG en god natt!

Slut är dagens lust som larmar
vild och kort.
Djupa natt, i dina armar
bär oss bort.

Vid dit bröst det nådefulla
skylvår skam,
medan glömskans timmar rulla
smärtlöst fram,

som en flod, där allt får drunkna,
glider all
över dolda brott och sjunkna
syndafall.

Du som ensam dig förbarmar
och ger svar,
milda natt, i dina armar
håll oss kvar.

Tycker du att allt är emot dig.?

Att motgångar och elände står på kö för att invadera ditt liv.

Tycker du att du är misslyckad och inte hittar din rätta plattfom?

Tror du att ingen ser vem du verkligen är - och att ingen någonsin kommer att se det?

Då ska jag berätta för dig om en man som nog  upplevde det så - men han gav aldrig upp!

- vid 7 års ålder tvingades han arbeta för att hjälpa till med att försörja sin familj

- vid 9 års ålder förlorade han sin mamma

- vid 22 års ålder misslyckades han som affärsman

- vid 23 års ålder förlorade han valet till delstatens församling

- vid 23 års ålder förlorade han sitt jobb och blev ej heller antagen till juristutbildningen

- vid 24 års ålder gick han i konkurs

- vid 25 års ålder förlorade han ett val till delstaten

- vid 26 års ålder drabbades han av sin älskades död

- vid 27 års ålder fick han ett nervöst sammanbrott och tillbringade ett halvår till sängs

- vid 29 års ålder besegrades han i ett val till delstatens talman

- vid 34 års ålder förlorade han valet till kongressen

- vid 37 års ålder förlorade han valet till kongressen

- vid 39 års ålder förlorade han valet till kongressen ännu en gång

- vid 45 års ålder besegradeshan  i ett val till senaten

- vid 47 års ålder misslyckadeshan  i sitt försök att bli vicepresident

- vid 49 års ålder åter besegradesh han i valet till senaten ännu en gång

- vid 51 års ålder blev USA:s 16:e president

Mannen hette Abraham Lincoln

Har du det hälften så motigt - så vem vet på vilka höjder du kommer att gå fram!

Visst har du  haft erfarenheter och har fått brottats med personer som är så kallade kontrollfreaks.

De är människor som insisterar på att allting ska vara på deras sätt i alla lägen.

Oftast  så präglas den personen av perfektionism, ordning och reda, arbetsnarkoman tendenser, brist på tillit till andra personer och en ständig rädsla till att deras egna brister kommer att avslöjas.

Eller man kontrollerar sin ångest genom att spalta upp tillvaron.

 Deras behov att ha kontrollen över andra människor drivs av ångest.

Om man inser det kan det öka din och min förståelse.

Även om dessa människor är otroligt svåra att leva eller arbeta med.

Självklart ska du inte bli någon dörrmatta, ibland är det viktigt att sätta ner foten om någon försöker köra över dig.

Om du fyller dig själv med tankar om att du duger och att det du gör är bra så kommer du hitta kraft och fokus.

Och kan se med medlidande på den som drivs så kraftigt och så totalt av ångest att den blir ett kontroll-freak.

De flesta vet inte om att de är ett kontrollfreak, utan tror att de hjälper.

Emma Pihl var en av dem som lät sitt kontrollbehov ta överl livet.

Men hon bestämde sig för att ta upp kampen emot kontrollbehovet.

Och har skrivit en bok om  den kampen.

Här kan du provläsa boken 

Och även köpa den.

Varför inte ge den som present till någon du arbetar med eller har en relation med !

Det är inte hopplöst för kontroll-freaken.

Och det man kan bygga på när man vill hjälpa dem bli fria från sitt kontrollbehov är att man vet att det bakom allt detta som är så svårt att leva med inte bara för personen utan även för omgivningen, bor en rädd och ångestfylls varelse.

Att sova tills man vaknar!
Vilken underbar lyx!

Livet är ju till stor del arbete.

Och arbete betyder en väckarkloacka som sliter upp oss ur sängen i den tidiga morgonen.

Men om man älskar sitt jobb, som jag har förmånen att göra, så går det betydligt lättare att förlåta den skrikande klockan.

Ändå är det skönt med en paus - och en sovmorgon.

Läste någonstans att en av hemligheterna bakom ett långt och lyckligt liv är att älska sitt jobb.

Älskar det jobb jag har haft i tio år nu, det gör jag verkligen.

De flesta jobb jag har haft har jag trivts på- och ibland till och med älskat.

Jag tror jag hör till de människor som älskar att arbeta.

Att bli tagen i bruk!

Faktum är att när jag går upp ur sängen på morgonen, ser jag fram emot det jag ska ta mig an under dagen.

Längtar  efter att sätta igång med det jag ska göra?

Jag är nyfiken på vad dagen ska innebära - och vet att det som jag kan göra för att se till att det blir skillnad i människors liv är viktigt!

Ja jag vet att jag är prioriterad!

Jag möter nöden i mitt arbete varje dag - ensamhetens fula ansikte grinar emot mig hos människor som inte har någon.
Behoven skriker.
Det låter ju inte som ett jobb att älska.

Men jag möter också godheten varje dag.

Människor som står beredda att utan ett öre i ersättning göra skillnad i för dem ditintills okända människors liv.

Att få knyta ihop nöd och behov med godhet är ett underbart jobb.

Som igår - mötet mellan en"extramormor" och en ensam mamma med två två-åringar och en ett-åring.

Känna lättnaden och glädjen från henne.

Och nyfikenheten - den goda nyfikenheten - från den som plötsligt får tre extra barnbarn.

Det är nästan heliga stunder!

För dig som inte vet vad jag gör berättar jag gärna att jag arbetar som frivilligsamordnare på en underbar Frivilligcentral.

Alla jobb jag haft har inte varit av den meningsfulla kalibern.

Men jag har märkt att när jag bestämt mig för att älska mitt jobb så har det givit mig kärlek till det utför.

Idag är det en grå morgon som känns ganska kall i min stad.

Visserligen säger temometern minus 2.

Men efter den varma vinter vi haft så biter även så låg minustemperatur i kinderna.

Erika har namnsdag idag!

Hoppas du får höra ett grattis eller får en tårta eller ros från någon på din namnsdag Erika.

Ett varmt grattis från mig  

Vi lever i ett samhälle där många  går omkringmed en falsk föreställning om att kända och framgångsrika människors liv skulle vara av enså mycket bättre kvaliteè än ens eget.

Gköm det!

DITT liv är fantastiskt.

Hitta bara vägarna till att må bra i de små tingen - i att räcka ut din hand!

våga släppa fram dina egna drömmar, gläd dig över de de små tingen och njuta av ditt liv!

Avslutar med en dikt av Karin Boye som heter just "Små ting"

Orkar du inte ett steg mer,
inte lyfta ditt huvud,
dignar du trött under hopplös gråhet --
tacka då nöjd de vänliga, små tingen,
tröstande, barnsliga.
Du har ett äpple i fickan,
en bok med sagor där hemma --
små, små ting, föraktade
i den tid, som strålade levande,
men milda fästen under de döda timmarna.

Tankar efter  min dags alla härliga möten.....

Den jag möter är en del av mig själv.

Vi hör ju alla ihop - på något sätt.

Jag måste respektera mig själv för att kunna respektera den som sitter mitt emot mig

Det går inte att välja till eller bort  och säga att ”hon eller han har inget med mig att gör”.

Vi angår alla varandra.

Vaknar med en känsla av att jag har försovit mig.

Men så illa var det inte.

När jag inser det blir jag lättad och tacksam för ytterligare en ny dag.

Ute är det ännu helt mörkt men jag hör att det är flera som är vakna i huset och spårvagnar och bilar som kör förbi låter mig inse att mångas dag har kommit en bit längre än min.

Det är fredag och sista arbetsdagen i veckan för oss som inte arbetar helger.

Och hur mycket jag än älskar mitt jobb känns det bra att se fram emot två lediga dagar.

Grattis till Frej och Freja som har namnsdag!   

Och grattis till oss alla som just har fått en helt ny dag.

En gåva att vårda.

Önskar oss alla en dag när vi får känna att vi verkligen är i vårt nu i möten eller ensamhet - hur vår dag än ser ut!

Sen kväll hem efter arbetsdagen och sen middag.

Helst hade jag gått isäng då.

Men så kom jag ihåg serien om "hjärtebarnen"

Om de svåra dagarna för föräldrarna runt operation av deras älskade barn som fötts med hjärtfel.

Jag har suttit fullständigt trollbunden av läkarnas skicklighet.

Men framför allt av deras engagemang.

Jag undrar om inte just detta engagemang i barnen och deras föräldrar är den viktigaste orsaken till att de bli så skickliga hjärt-kirurger för små hjärtan.

Önskar dig en God Natt!

Och vila inför det engagemang som DU har i det jobb du går till i morgon bitti!