Det är så ont om mellanrum i våra liv idag.

Det går i ett.

Oftast både på jobbet och hemma.

Men jag tror att vi helt fräckt måste ta oss mellanrum ibland.

Om inte annat måste vi se till få små korta stunder när vi vilar i oss själva.

Mikropauser har jag en vän som kallar det.

Kanske känner du inget när du sitter still i tystnad en så kort stund, men det kan ändå göra något med ditt perspektiv efteråt.

När livet går i ett, kan just mikropauser vara det som får dig att orka och fatta förankrade beslut.

Själv har jag en bok med små tankar liggande bredvid datorn på jobbet.

När alla papper står mig upp i halsen - tar jag boken och slår upp ett ord.

Låter tanken vila vid det.

Och det ger faktiskt ny styrka....det märker jag på att arbetet går lättare efteråt.

Fotot lånat från Google

Igår kväll kom jag sent hem.

Men nöjd efter ett trevligt Afternoon-tee på min arbetsplats

Några av våra frivilliga samlades och när frivilliga samlas hör man mycket prat - och framför allt mycket skratt.

Jag kan aldrig upphöra att imponeras av dem som ofta mer än en gång i veckan ger en halv dag (ibland blir det mera) för att följa en okänd äldre person till vårdinrättning eller något annat.

Att ge är att få säger man - och det blir så tydligt när man hör dem berätta om sina uppdrag.

Om glädjen de mött över att de kom.
Glädjen - som gav dem så mycket glädje.

 Det här är en sanning som fungerar på alla områden och för alla människor men jag tror att vi lite till mans och kvinns emellanåt glömmer eller kanske inte riktigt förstår precis hur kraftfullt det är att ge.

Vill man bli riktigt glad - då ska man ge.

Ge av sin tid och sin kraft.

Där ligger en glädje som till och med vetenskapen har hittat.

Idag har Torgny och Torkel namnsdag.

Jag gratulerar  

Och jag gratulerar förstås också dig som har födelsedag  

Önskar oss alla en dag när vi får känna den där riktigt porlande glädjen.

Ibland räcker det med att ge en så enkel sak som ett leende.

Låt oss skapa en Ge-dag idag.

För att öka andras glädje - och vår egen!