Direktlänk till inlägg 29 maj 2015
Tog en promenad efter middagen med mannen i mitt liv i vår härliga park. (Tack gode Gud för den)
Den är verkligen en tillflykt.
När vi gick där hand i hand upplevde den där starka djupa känslan av samhörighet - så tänkte jag på förälskelse.
Förälskelsen är underbar!
Världen får en annan färg.
Men jag vill inte byta bort den mot den djupnande kärleken.
Jag älskar min man betydligt djupare idag än jag gjorde då vi förälskade oss - och gifte oss jättenabbt.
(Kan låta lite väl spontant, men vi var kompisar i flera år innan kärleken slog ner, så vi kände varandra väl)
Och - snart firar vi silverbröllop!
Och kärleken bara växer.....
Jag tror det är kärlekens signum!
Att den växer och djupnar.
Att nya facetteringar träder fram.
Man brukar säga att vårt livsavgörande val står mellan kärlek och rädsla.
Jag är glad över att jag övervann min rädsla över att vara några år äldre än den jag älskade - och vågade satsa på ett oss!
Vi har aldrig haft problem med den åldersskillnaden.
En del andra kanske haft eller har det.
Men det är ointressant för oss.
Helt och hållet deras problem.
Att jag övervann rädslan för hur mina barn skulle reagera.
Och hur han skulle klara att få en färdig familj med en gång.
Barnen skulle nog inte kunna tänka sig ett annat liv än med honom som "far"
Och han säger aldrig dina barn.
Han säger våra barn!
Vi har ett härligt "vi"!
För att vi vågade!
Våga du också - göra det ditt hjärta manar dig till!
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||
|