Direktlänk till inlägg 4 mars 2017
I går kväll satt jag och tänkte på detta....efter att tankarna vandrat tillbaka till minnet av en liten syster som lärde mig att man kan bestämma att man ska vara lycklig.
I morse tappade jag den tandbrygga som byttes ny för bara något år sedan...den tidigare hade suttit i tjugofem år...ända sedan en olycka jag råkade ut för.
Paniken kom som ett skott....hela dagen fulltecknad...underbara vänner på middag ikväll....
Snabbt telefonsamtal till jourhavande tandläkare.
Det är ju lördag.
Tillfälligt fixat för alldeles för mycket pengar.
Men - tänk att det gick att fixa.
Något måste göras om i fastsättningen eftersom en skada uppstått- det får jag ta med ordinarie tandläkare på måndag morgon.
Fantastiskt att det gick att fixa temporärt i allafall - och tänk att jag aldrig fått uppleva lyckan av det - om detta inte hade hänt.
Och jag hade aldrig fått möta den här fina tandläkaren och hennes sköterska.
Den stora lyckan - den är en ganska sällsynt gäst.
Den som kanske till och med är ouppnåelig. För många av oss i varje fall.
Vi kan ju inte alla vinna miljonerna eller bilen...eller bli kända och berömda
Men lyckan finns där - just nu!
Under ytan.
Den gömmer sig i de små ögonblicken i vardagen.
Det gäller bara att hålla ögonen öppna för dessa små ögonblick....
Och den gömmer sig till och med i tråkigheter-även om det oftast är väldigt svårt att hitta den där.
Vilken tur att det finns mera lätthittad lycka också....
......en människa som ler emot mig på gatan kan lyfta mig ur vardagen...någon såg mig...någon log emot mig.
Regndropparna som glittrar på bladen och lyser som diamanter efter regnet.
Ett brev - ett riktigt brev och inte bara ett mail gör mig förväntansfull på ett särskilt sätt.
Om någon skulle frågat mig när jag var lycklig för några år sedan skulle jag fått tänka efter och sedan skulle jag nog säga något i stil med...när jag tog examen, när jag mötte den fantastiske ,mannen som jag får kalla min man, när mina barn föddes....ja då var jag lycklig.
Om jag skulle få frågan idag skulle jag svara...varje dag!
Det finns en läromästare bakom den skillnaden.
En nära person som drabbades av cancer....hon levde i en skör verklighet-visste inte om hon skulle finnas med oss om ett år.
Hon sa: När jag fick min diagnos bestämde jag mig för att vara lycklig varje stund. Jag vet ju inte hur många stunder jag har.
Då slog det mig att det vet ingen av oss.
Vi vet att vi finns här idag - just nu.
Och faktiskt lärde jag mig att det går att bestämma sig för att vara lycklig.
Att upptäcka alla de små lyckorna som varje dag rymmer.
Frukosten på morgonen med min man innan han går till sitt jobb. Att få sätta mig sen och läsa vänners bloggar, möta någon av en händelse...ett kort samtal som ger luft under vingarna
Tidigare var det något som hände varje dag...och visst var det trevligt...men...
Idag upptäcker jag lyckan i massor av små saker som jag förut bara sprang förbi.
Alltid med en djup tacksamhet till min lilla syster som inte längre finns ibland oss - men som fick mig att inse hur sköra våra liv är.
"Betrakta det lilla som stort,
det knappa som mycket.
Förekom det svåra, medan det är lätt.
Gör det stora medan det är litet."
Laotse
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||||
|