Direktlänk till inlägg 18 augusti 2017
En promenad i Folkparken.
I regn.
Frånsett mannen med tre hundar och en och annan joggare var jag ganska ensam i hela stora parken.
Så långt jag kunde se i alla fall.
Kändes nästan lite märkligt att vara mitt i en medelstor stad och knappt se en människa.
Dropparna som föll var ganska ljumma- trots att det kändes som en höstdag eftersom dagen bjöd på en så mörk himmel .
Ändå var det helt klart ett sommar-regn.
Tankeverksamheten mår bra av regn ibland tror jag.
Det är som att varsebli sin omgivning i en helt ny dräkt.Och man blir blöt - och jag njuter av regnet mot huden.
Njuter av ljudet från regnets droppar och trivs i det grå ljuset.
Tankarna uppehöll sig mycket runt den fina frivilliga som jag precis fått veta,slutat sina dagar ibland oss.
En fantastisk kvinna!
Så ständigt beredd att göra något för någon annan.
Innan hennes hälsa svek för ett par år sedan gjorde hon cirka hundra ledsagningsuppdrag om året. Även då - i friskare perioder - fortsatte hon att ge ut av sig själv i frivilliguppdrag-under de bra dagar hon hade. Ända in i det sista
Ända till dagen för några månader sedan då hon föll på spårvagnsspåret - men då någon som tur var, hann dra undan henne i tid innan spårvagnen kom.
Ledsagning kan ta många timmar. Det handlar om att stödja till och vid besök i vården, kanske en promenad eller en shoppingrunda med någon som inte kommer ut på annat sätt.Det kan handla om att följa med på sopplunch till kyrkan, eller kanske till och med på barndop, bröllop eller begravning.
Tänk er hur många som känt trygghet och gemenskap genom hennes insatser under de nästan femton år hon fanns på Frivilligcentralen.
Dessutom gjorde hon besök hos en gammal ensam dam ett par timmar i veckan.
Att hon hade tid att göra så här mycket berodde på att hon arbetade halvtid - fram till pensionen - och resten av tiden under den tid hon var anställd som undersköterska på VIN
hade hon sjukersättning.
Jag kände en sådan saknad och sorg där jag gick - och jag frågade mig varför det så ofta är de goda människorna som oss för tidigt.
Tårarna av saknad blandades med regnet - fina Berit med sin långa fläta på ryggen, sin goda varma blick och sitt leende.
Men så kom några ord i min tanke som hon sa vid ett tillfälle när jag sa: "Fantastiskt fint av dig att göra allt du gör, men att du bara orkar. Du är ju inte riktigt frisk själv?" Berit svarade: "Vet du- efter att ha sett hur stort behovet är så orkar jag inte låta bli!!"
Glad att fått lära känna Berit och samrabeta med henne i många år i det godas tjänst.
Men tomrummet efter henne ekar i mina tankar just nu.
Det kommer en dag när det går över och jag bara känner tacksamhet för att fått dela många fina stunder av livet med henne.
Till dess njuter jag av den underbara doften från alla kärleksfrön hon sådde ut under sin vandring på jorden!
Nu vill jag önska DIG en riktigt fin fredag!
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|