Visst har vi alla inom oss en skatt av minnen.

Minnen som kanske bleknar, men aldrig försvinner.
Minnen som rör vid vårt hjärta går ju aldrig förlorade

Varje dag finns erfarenheterna från tidigare med och för varje dag har vi med oss mer erfarenhet av att hantera livet, än vad vi haft tidigare

Över varje gryende morgon står en fräsch rubrik: ”Ta emot din dag”.
Vi lever med visshet att i  varje mötande blick, vid varje  handslag eller kram, vid varje steg då vi går andra till mötes sår vi ut av godhet och kärlek.

Låt oss se till att vi får en dag av glädje idag!

Ta emot dagen med öppna händer och ett leende som övergår i ett skratt - bara i glädje över att vi är med - i dag också!

Visst kan vi möta svåra eller sorgliga saker.

Det kommer man aldrig undan när man är människa.

Men om det får landa i vår glädje så kommer vi med klarare ögon se vad besöket av sorg eller smärta vill lära oss.

Vi möter aldrig något som inte har en lärdom med sig.

 
Arrangerad bild

 Eldsjälar....så kallar man människor som brinner för något.

Brinner så hårt att andra saker i viss utsträckning förlorar betydelse.*

Det är många gånger eldsjälarna man har att tacka för att saker och ting som behöver förändras lyfts upp till ytan.

Och det är eldsjälarna som bär facklan vidare oavsett om andra kroknar.

En eldsjäl har sitt eget bränsle och är i mycket liten omfattnng beroende av om andra kommer till - eller om de tröttnar.

Men vi borde alla inse hur otroligt viktiga eldsjälarna är.

Att ta vara på eldsjälarna på varje plats kommer att bli viktigare än någonsin framöver.
Politiker, experter och strateger i all ära - men det är eldsjälarna som har möjlighet att göra en både märkbar och bestående skillnad

Och de behövs i den här tiden  som på många sätt är de slocknande stjärnornas tid,

En tid när det mörknar av stöveltramp och egoism.

Släpp fram eldsjälarna

Ta vara på dem!

Var rädda om dem!
Ge dem kredit och uppmuntran för att de gör det de gör.

Och be dem att ibland vara liiite rädda om sig själva också - åt sig själva - och åt oss som behöver dem så desperat för att hinna stoppa vägen mot mörkret!

Hittade detta på en förenings notistavla.

Tror att vi är många som behöver påminna oss....
Kanske skulle vi till och med behöva ha det på vårt kylskåp, eller var vi sätter saker vi vill bli påminda om....

"Innan du dömer mig:

Vi tllbringade ett par timmar på Stadsmuseet och på Arbetets museum i eftermiddag.

Vanligen blir det bara Arbetets museum.

Men just nu pågår en utställning på Stadsmuseet som heter "Se mig i ögonen"

Många nya svenskar som vill berätta om var de kommer ifrån, om sitt hemland i ruiner, om  sina drömmar i sitt nya land där det febrilt söker fotfäste.

Det är på den nivån vi måste diskutera flyktinsfrågan.

På individnivå.

Människor som du och jag har flytt - tvingats fly från allt, jobb, familj, hem vnner....för att inte dödas.

Nu finns de här hos oss.

Och nog har vi plats för dem!!!

 


Det är lätt att tro att orden förmedlar det mesta vi säger, men i kommunikationen mellan människor är så otroligt mycket mer.

Kroppsspråket och tonen lär vara bortåt 90% av det vi säger.

Barn kan ibland avslöja detta mycket tydligare än vi kan.

Min dotterdotter Pixie, då sex år gammal frågade sin mamma om hon fick ta en mandarin.

Mamma svarade ja.  Pixie ställde frågan igen. Lite irriterar svarade då mamma: Jag säger ju att du får.

Pixie replikerade: "Ja  ORDEN  säger det, men inte TONEN."

Egentligen är det ju precis vad vi är med om närapå dagligen.

Att  orden och tonen inte är överens - och ännu mindre finns det någon helhet mellan ord. ton och kroppsspråk.

Vi vet detta- men vi är oftast inte uppmärksamma när vi är den som talar.

Medan lyssnaren superklart slår fast att orden inte överensstämmer med HUR vi säger dem  - tonfall och kroppsspråk.

Det lär ha visats sig i undersökningar att i sådana fall väljer lyssnaren nästan hundraprocentligt att inte lyssna på orden.

Vi har ju också ett behov av att tydliggöra det vi menar. Stryka under- uttrycka  med utropstecken= ton och röstläge och kroppsspråk) .

Det är ganska roligt att se hur vi gör det med emotinon-ikoner i våra sms.

Glada, sura, ledsna ansikten och diverse andra figurer.

Kommunikation är sannerligen intressant.

Jag kan faschineras av uttryck och ord - och svar på detta när jag är på en allmän plats och råkar bli ofrivilligt vittne till ett par medmänniskors samtal.

Själv försöker jag arbetar på att ton, ord och kroppsspråk ska överensstämma i mina egna samtal.

Och då märker jag att samtalen jag deltar i blir sannare.

Det är ju sannerligen en vinst.

När vi är sanna emot varandra rakt igenom - då sker det en växt och en utveckling-.

Att längta är att leva.

att längta är att vilja mer.
 Längtan är nog en av våra största drivkrafter.

Den kan få oss att uträtta underverk.

Om den har sin grund i kärlek till det vi är och vad andra är...

Längtan är tron på kärleken  på människans potential -  förståelse för vår existens och en urkraft inom oss.

Efter att att bryta mönster som bryter ner och istället få vara med och bygga upp.

Längtan är en livsnerv. Utan längtan blir vårt liv bara en exiztens.

 Vi måste vårda de ömt, beskyddaden -  bevara den -  nära den -  hålla den kvar!

Längtan är liksom  sammanvävd med självaste livskraften inom oss!

Visst känner du dig ibland som att du inte åstadkommer något.

Kanske ganska kraschad,ganska vissen och oduglig!
Rentav som en sprucken vattenkruka.
De flesta av oss känner s¨ibland -

Läs då detta och inse ditt oerhörda , fantastiska värde!!!

"Det var en gång en man som hade två vattenkrukor. 
Krukorna fäste han i vardera änden på en bärstång som han bar på sina axlar varje morgon när han gick för att hämta vatten från floden.

Det ena krukan var i perfekt skick medan det andra hade en spricka som gjorde att krukan var halvtom efter promenaden från floden till huset. 

En dag när mannen höll på att fylla på krukorna i floden 
kunde den trasiga krukan inte vara tyst längre.

Jag skäms så förskräckligt sade krukan.

Jag gör ett uselt jobb. 
På grund av min spricka får du bara hälften så mycket vatten 
av mig som du borde få. 
Jag känner mig så misslyckad!

Jag visste inte att du kände så här svarade mannen bekymrat. 
Men gör mig en tjänst.
På vägen tillbaka till huset titta då noga på vägen. 
När de kommit tillbaka till huset frågade mannen:
Lade du märke till de vackra blommorna vid vägkanten?
Ja, svarade krukan

Lade du märke till att de bara växte på din sida av vägen? 
Du förstår att om du inte hade haft din spricka så hade jag inte kunnat
plantera blommor vid vägkanten. 
Och som du har vattnat varje dag. 

Om du inte varit som du är skulle jag inte varje dag kunnat plocka blommor att sätta på bordet. 
Utan din spricka skulle både vägkanten och huset saknat denna blomsterprakt!" 

Lånad bild från Google

Jag har en vän som gått igenom en lång och svår tid i sitt liv.

Hon har kämpat mot cancer och vunnnit - mist sin make i en olyckshändelse.

Drabbats av brand i sitt hem.

 Allt detta svåra har hon lyckats vända till något konstruktivt.

Jag vet få som är så snabba att gripa in för att finnas för en medmänniska - som hon är.

Under samtalet sa hon en sak som har stannat i mina tankar sedan dess:

 "Vet du hur en pärla blir en pärla?
Varje pärla bildas av ett ostron som svar på  sår som orsakats av kanske ett irriterande sandkorn. Då rusar resurser till det skadade området.

Slutresultatet är en glänsande pärla.

Något vackert skapas som skulle ha varit omöjligt utan såret.

Om vi accepterar motgångar,tar emot varje smärta,  i insikten om att detta har hänt - inte  för att jag förtjänade något svårt - utan för att jag förunnas gå på djupet - för det är djupt ner som man hittar pärlorna."

Med de visa orden från en mycket vis kvinna önskar jag DIG en härlig fredag!