En ständig dans på rosor kan ge taggar i fötterna

Okänd tänkare

Absolut e-k!

Man brukar tala om onda cirklar - men här blir det ju en god cirkel....ett inflöde av det goda man skickar ut.

Ha det gott och njut av dagen!

Tidiga morgonfunderingar

Vad roligt att "se" dig Ulla!

Ja visst är det så - innerst inne vet vi alltid vilken väg vi ska gå.

Gäller att ta oss tid och lyssna till den inre rösten.

Dagens kloka ord

Tack för kommentar DreamingChange.

Du har en mysig blogg!

Ha det gott och var rädd om dig!

Tjugo år från nu

Jag tror att tillit många gånger egentligen handlar om att förvänta sig något - till exempel ett visst beteende -  av någon annan, och att bli sviken handlar om att någon inte betett sig som man förväntat sig?

Men hur ska man någonsin kunna ställa krav på andra att dom ska uppfylla mina förväntningar?

Det går ju inte.

Jag kan aldrig till fullo veta hur en annan människa resonerar eller reagerar - hur skulle jag då kunna ha några krav eller förväntningar på hur dom ska bete sig eller reagera?

Grunden till tillit  tillit ligger i gott självförtroende, och att min förmåga att känna tillit ligger i min förmåga att tillåta mig själv att känna mig värdefull och uppta ett utrymme precis så som jag är?

Eller vad tror du?

Dagen skriver om Viebäcks folkhgskola där pingströrelsen planerar att starta en tillflyktsort för trasiga människor.

Tydligen inte ännu bestämt vilka man ska vända sig till - men förslagen är  våldsutsatta kvinnor med eget missbruk, ensamkommande flyktingbarn, insatser för rehabilitering och arbetsträning och utbildning av församlingsmedlemmar som vill göra en social insats.

Det behövs många insatser för de grupper av människor som blir alltmer marginaliserade i vårt idag så tuffa samhällsklimat.

Önskar verkligen lycka till med planerna och förverkligandet av dem!

Även om jag reagerar lite mot uttrycket trasiga människor och hellre vill säga utsatta människor.

Sanningen är den att du alltid vet vad som är det rätta att göra.

Det svåra är att göra det,

Herbert Norman Schwartzkopf Jr

Jag vet inte hur det är med er - men när jag var liten lärde jag mig att det var fult att vara nyfiken.

Och det är klart.

Det finns ju absolut olika slags nyfikenheter.

Man kan vara illasinnat nyfiken och nyfiken för att få lite stoff att föra vidare som ska kasta skimmer över den egna personen.

De båda nyfikenheterna är förstås inte så vackra.

Men så finns det en nyfikenhet som jag tror man kan kalla människointresse.

Vi får ju alla ett enda liv att leva.

Och vi möter olika fina och svåra  saker under den sträcka vi kallar vårt liv.

Men allt som går att möta i världen - det kan inte samlas i en människas livstid.

Och jag gömmer inte undan att jag är nyfiken på en massa olika slags liv.

Hur är det att leva i ett annat land, att sälja sitt bohag och ge sig ut på en världsomsegling, eller att vara född med ben som inte vill lyda och bli beroende av hjul för att ta sig fram eller....eller...eller....

Men man kan ju inte fråga- inte i alla lägen i alla fall - eller kan man?

Men man kan läsa bloggar!

Där kan man till viss del få sin nyfikenhet stillad!

Eller hur?