Alla inlägg under januari 2016

Av Kaela - 31 januari 2016 22:04

 



Just nu känns det som att man knappast vill sätta på TV-nyheterna eller öppna en tidning.

Så mycket lidande - så mycket nöd - så mycket sorg.

Ändå kan vi ju inte fly från det.

Vi delar ju jorden med dem som har det så svårt.

Mötte en granne igår som sa att hon varje kväll tänder ett ljus som en symbol för alla dem som tvingas fly, för trotyrens och ondskans offer.

Kanske betyder det inget...sa hon.


Men tänk jag tror det.

Ett tänt ljus och varma tankar och/eller förböner....det betyder något även om vi inte ser det.

Utan att människor tänder ljus, ber och sänder varma tankar vore det ännu värre.


Nu är det dags för mig att krypa isäng om jag ska orka med min överfyllda vecka.


Som vanligt önskar jag DIG en skön avslutning på dagen och helgen.


Och en stärkande nattsömn!


Här kommer kvällens citat:


"Kriser är våra livs smältdegel - masugnen som ofta smälter ner livet så som vi känner det. Den kan ta oss, eller erbjuda oss möjligheten att stöpa om våra liv till något bättre, djupare och mer givande."
Anthony Robbins




Av Kaela - 31 januari 2016 17:42






 

Bilden från Google


Äntligen hann vi se En man som heter Ove.


Med hänsyn till dig som inte sett den ännu ska jag inte berätta något ur handlingen.

Bara ge lite av min egen reaktion.

En mer än sevärd film.

Ävem vi  vet att det är så är den en bra påminnelse om att det alltid finns en anledning - eller fleraq - till att en människa beter sig kantigt.

Tur att det fanns människor runt Ove som såg igenom kantigheten ända in i hans stora goda hjärta.
















Av Kaela - 31 januari 2016 15:15

 




Tystnad...hur låter den?
Hur ofta hör vi tystnaden?
Den försvinner i vardagens ljud- och bildbrus och om det någon gång blir tyst, då infinner sig i stället - tomheten.

Vi har svårt att ha tyst omkring oss idag.

Finns det ingen som pratar såslår vi på radion eller något annat.

En del stänger ute tystnaden ordentligt genom att lyssna på musik på sin Iphone med proppar i öronen.


Jag tror att vi alla går omkring med en obestämd och kanske för oss själva okänd längtan efter tystnad.

Tystnaden är inte tom så som vi ofta tänker- den är egentligen full med naturliga ljud.

Att höra snön falla- regnet droppa eller gräset susa - det är en gåva.

Men då måste vi våga stänga av alla andra ljud.


 

Jag tror att det vi behöver mer än annat är en stunds tystnad nu och då.

 

 I tystnaden får vi tillfälle att höra oss själva.

I tystnaden är hörseln som mest alert.

 

 Tiden bor i tystnaden.


Vårt behov av tystnad är nu större än behovet av att bryta tystnaden;

Varje onödigt buller är ett brott;

Tidigare var ljud diskreta eller starka och korta, betydelsebärande.
Nu tenderar de att dränka tankarna, tråka ut och söva vår uppmärksamhet;

En gång i tiden var stillhet en viktig passus i en oskriven lag om mänskliga rättigheter.


Ljud påverkar hjärta, mage, andning, muskelreaktioner, blodkärl, hormoner, sömnrytm och arbetstempo.

Ljud påverkar våra sinnen, känslor, drömmar, tankar och fantasi och är en miljöpåverkan som ständigt omger oss.

 

Kanske är det dags att starta en miljökamp för tystnad.

  


Rätten till tystnad!

Av Kaela - 31 januari 2016 12:30

 


En sådan stund hade jag för en stund sedan då en vän ringde och berättade att  hennes dotter är gravid - efter tio år av ofrivillig barnlöshet.

Lycka....


PS. Bilden är från Facebook

Av Kaela - 31 januari 2016 10:45

 



Fick en dikt sänd till mig i ett mejl av en vän.

En dikt som gick rakt in i mitt hjärta.

Min vän visste inte vem som skrivit den - och jag lyckas inte heller fundera ut det.

Om du vet - bertätta!



MÖRKERSEENDE


För att veta om du har mörkerseende
måste du gå ut i natten
Om din gåva är att kunna finna en väg
mitt i det svartaste dunkel
då är det där du ska vara
Rädslan för mörkret
och smärtan, och ensamheten
är givna dig att bära
trots att du trivs bättre i solljuset
Om det är så
ska du ta emot mörkret som en gåva
Ditt mörkerseende kanske kan upptäcka
en väg till hjälp för någon som inte ser

Av Kaela - 31 januari 2016 08:16

 



Nu och då hör man människor säga: "Det är sant....eller sån är verkligheten"

Båda dessa uttryck får mig alltid att tänka till.

Sant - för vem?


Jag talar hellre om subjektiv sanning eller upplevelsesanning än sanning.

Det som är sant för dig är det kanske inte för mig.

Eller - finns det sanningar som är sanningar för alla?


 Om vi befinner oss i samma rum kan man förstås säga att vi omges av samma yttre verklighet som borde ge oss samma upplevelse.

Men - skulle någon be oss berätta om vår upplevelse av rummet - hur det såg ut...var det ett vackert rum...hur det luktade..då skulle vi alla som befunnit oss i rummet ha varsin berättelse, även om kanske liknade varandra skulle det också finnas mindre eller större olikheter.

Särskilt förstås när det kommer till frågan: var det ett vackert rum?

Men också i beskriningen av väggar, golv, tak - möblerna och deras placering.


Men vad är sanningen då?


Sanningen för mig är att det finns en inre verklighet inom oss var och en.

Våra erfarenheter - tankar och åsikter skapar vår verklighet och vår sanning -  och dessutom påverkas vi av vårt mående just för stunden, vad vi just varit med om och en hel massa annat.

Så din återgivning av rummet är sann - likaså min.

Men kanske inte objektivt sann.


Det här skulle jag kunna skriva mycket mera om, men jag ska inte trötta ut dig.

Utan istället önska DIG en strålande söndag.
Solen som är på uppgång ger ljusa löften om att åtminstone vädret kommer att bli bra!


Här kommer morgonens citat:


"Om en människa finner sig själv har hon ett palats där hon kan leva sitt liv med värdighet."
James A. Michener


Av Kaela - 31 januari 2016 08:12

 



Grattis på namnsdagen idag den 31 januari Ivar och Joar!


Du som har födelsedag idag gratuleras också så varmt!


Önskar er en minnesrik bemärkelsedag!

Av Kaela - 30 januari 2016 20:06

 



Många tankar rör sig inom mig idag!

Kan man känna sorg när någon jag aldrig träffat i verkliga livet gått bort?

Ja, det kan man bevisligen.

Kristina har funnits med nästan sedan jag startade min blogg 2007.

Och vi har utbytt många funderingar utöver att vi läst varandras bloggar.

Jag har ett halsband som Kristina har gjort.

Det känns fint att veta att hon har satt ihop pärlorna - och den lilla ängeln längst ner.
Men tomheten ekar!


Tänk så nära varandra vi kommer så här på nätet.

Här visar vi det vi kanske aldrig visar för människor som finns omkring oss i vår fysiska närhet.

Här delar vi oro, glädje och sorg!


Det gör vi ju med dem vi har omkring oss också.

Men kanske inte så helt utan mask som det ofta blir här.


Jag har aldrig förut funderat öäver detta...men nu blev det plötsligt aktuellt.

Vad händer med Kristinas blogg?

Där jag vant mig att komma och gå som en vän.


Det finns faktiskt möjlighet efter vad jag förstått att lå¨ta bloggen ligga kvar!

Men som avslutad.


Jag har sett en och annan sådan blogg.


Nu är det kväll och dags för en stunds TV och sedan är jag nog färdig för sängen.

Därför önskar jag DIG nu en skön fortsättning på kvällen och en natt med vackra drömmar.


Här kommer kvällens citat för den som vill:


"Jag anser att sorgen är den mest upphöjda känsla varav människan är mäktig. Bakom glädjen och skrattet kan ett rått, hårt och känslolöst temperament dölja sig, bakom sorgen döljer sig aldrig annat än sorg … och bakom sorgen finns det alltid en själ."


Oscar Wilde

Presentation

Omröstning

Vilket av följande ord ligger närmast ditt hjärta?
 Förtrollande
 Förtjusande
 Förunderlig
 Innerligt
 Sensuell
 Vindöga
 Morgongåva
 Sinnesro
 Överjordisk
 Ömsint
 Nydanad
 Eterisk

Fråga mig

141 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Januari 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Kaela med Blogkeen
Följ Kaela med Bloglovin'

Gästbok

Översätt bloggen

Andras bloggar

Läsvärda bloggar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se