Inlägg publicerade under kategorin Andras dikter

Av Kaela - Torsdag 12 juli 18:57

           







Jag mötte lyckan häromdan 
och jag blev rent förskräckt 
så allvarsamma ögon 
och en så sliten dräkt 

Man hade sagt att lyckans bild 
var ljuvhet utan gräns 
men hon som kom på vägen 
var inte vacker ens. 

Hon hade tärda anletsdrag 
och bar en börda tung 
men när hon talte till mig 
var rösten varm och ung. 

Hon talade om mänskors nöd 
och tjänst hos nådens Gud 
men om sitt eget öde 
hon sade ej ett ljud. 

Åh - nu förstår jag lyckans väg 
att ge med råge full 
att brinna fort och brinna ner 
för kärlekens skull 

Av Kaela - Söndag 8 juli 10:30

                 





Inte heller idag - den 6´8 juli  -har vi mågon officiell temadag!

 

Däremot har Kjell namnsdag och jag gratulerar varmt DIG som bär det namnet.

Och förstås - DIG som har födelsedag idag!

Önskar er bemärkelsedagsbarn en riktigt fin dag att fira på.


 

*Kjell är ett namn med gammalt nordiskt ursprung.
Det tog på 1600-talet överhanden över den äldre namnformen Kættil eller Kettil som förmodligen betyder hjälm.
Det är i princip samma ord som dagens kittel (och engelska eng. kettle). Kjell var ett modenamn på 1940- och 1950-talen och är fortfarande totalt sett ett av de vanligare svenska mansnamnen.

53 2119 män i Sverige heter Kjell.
Av dessa använder 29 018 personer namnet som tilltalsnamn.

Även 2 kvinnor bär namnet Kjell!


839 personer bär namnet som efternamn.

Namnbäraraenass medelålder är 68 år.

 

Av Kaela - Lördag 30 juni 11:35


     



 

Det är någon som alltid mig följer
som jag alltid har känt som min vän
som jag inte kan leva åtskild ifrån
och som inte har svikit mig än

En som gör att mitt liv kan fungera
som förtröstan mig skänker och stöd
som vill lätta min bördas samlade tyngd
och som löser min vånda och nöd

 

 

Det är någon som vet mina tankar
som förlåter, förlåter på nytt
som kan låta mig fela gång efter gång
O, jag vet vad för mig det betytt

Jag behöver ej känna mig ensam
jag får lägga mitt liv i Guds hand
jag får vandra den bästa väg som jag vet
- den som för till det himmelska land

Birger Franzen

 

 

Av Kaela - Tisdag 26 juni 18:30


 



En slända lever blott en dag.
Jag lever något längre, jag.

Vem tippar tid som förestår:
Kanhända blir jag hundra år!


Men lika naken som jag kom
till varat ska jag vända om.

Till vad? - Till det som inte är.
Ack, många vänner har jag där.


Dock vet jag inte hur det blev
för dem. De skriver inga brev.

Betynger ingen låda gul
ej ens till nyår eller jul.


De döda tiger med sin död.
Vi håller upp vårt liv som stöd.

Jag ser en lam - han sitter still
och tänker alltså är jag till.


Men sländan då - sen frågar jag,
som blott är till en enda dag:

hon tänker ej. - Kanhända finns
hon endast i mitt ögas lins?


Nils Ferlin

Av Kaela - Söndag 24 juni 10:31

                  



Gräsen snärjde sig samman
föll i varandras armar,
började sammanflätas till valv som dolde bäcken.
Nedsänkt i sommarens klädnad
flöt den utan att höras,
glimmade bara fram likt en silverkedja.
I sommarens mitt var blomman sig själv,
hennes vingslag var sommar.
Från grodd till frö var hon på flykt
med röda vallmovingar.

Harry Martinsson


Av Kaela - Onsdag 20 juni 20:45

              

  

 




Nu vet jag hur mycket du gömde och förteg.

Där var ditt skal

.Men varför har du gömt dig så väl för mig?

Det mal och mal.

 

 

Jag vet det. Jag minns det: en enda sak,där jag har dömt --och sedan var ditt inres förtrollade landför alltid gömt.

 

Så länge vår kärlek har ett villkor kvar,om också bara ett,så länge är vår kärlek en sluten hand --och oss sker rätt.



-Karin Boye-

Av Kaela - Måndag 18 juni 08:00

 

  


Sjung om sommardrömmar fast det har mörknat,

låtsas du att sommaren varar länge

än, så kan din värmande röst bevara

vågornas längtan.

  

Skräm på flykten allt som är köld och mörker

med ditt skratt som färgas av bärnstensskimmer

av novembersolen som nyss har lämnat

kvar sina strålar.



Nu har seglen somnat i skydd för vinden

och du vet att din röst i deras drömmar

alltid sjunger starkare än vad vintern

någonsin anar.

 

Lisa Sandberg

Av Kaela - Tisdag 12 juni 14:45

 




Uppvaknandet är ett fallskärmshopp från drömmen
Fri från den kvävande virveln sjunker
resenären mot morgonens gröna zon.
Tingen flammar up. Han förnimmer – i dallrande lärkans
position – de mäktiga trädrotsystemens
underjordiskt svängande lampor.

Men ovan jord
står – i tropiskt flöde – grönskan, med
lyftade armar, lyssnande
till rytmen från ett osynligt pumpverk.

Och hansjunker mot sommaren, firas ned
i dess blänkande krater, ned
genom schakt av grönfuktiga åldrar
skälvande under solturbinen.
Så hejdas
denna lodräta färd genom ögonblicket och vingarna breddas
till fiskgjusens vila över ett strömmande vatten.
Bronsålderslurens
fredlösa ton
hänger över det bottenlösa.

I dagens första timmar kan medvetandet omfatta världen
som handen griper en solvarm sten.
Resenären står under trädet.

Skall,
efter störtningen genom dödens virvel,
ett stort ljus vecklas ut över hans huvud?


Tomas Tranströmer

Presentation

Fråga mig

144 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Kaela med Blogkeen
Följ Kaela med Bloglovin'

Gästbok

Översätt bloggen

Andras bloggar

Läsvärda bloggar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se