Just fått veta att jag förlorat en vän.....
hon finns inte mera!
Hon - som funnits i 40 år - med mig och jag med henne!
Priset är högt när vi förlorar någon vi älskar.
Alternativet skulle var att inte fästa sig vid någon; inte få känna närhet, inte dela upplevelser.
Att inte glädja sig åt varandra .Inte dela sorg eller smärta - glädje och lycka med någon!
Alternativet?
Nej - det är inget alternativ - jag väljer priset!
tolmia
26 juni 2013 22:48
Men så tråkigt att du mist din vän.
Vilken sorg och saknad.
Men ändå hemskt om man inte skulle våga ha vänner för att sorgen blir så stor om man mister dem.
Kramar om dig och finns nära
http://tolmias.blogg.se
Kaela
27 juni 2013 06:05
Så sant!
Att älska är att riskera att mista!
Men alternativet - att inte älska är värre.
Tack för din omtanke!
Kramar!
Sanna
27 juni 2013 09:09
Så tråkigt att du mist en vän
Men de fina minnena finns ju kvar så
att låta dem få ta över under tiden sorgen ebbar ut
kan göra det lite lättare.
Vad ensamma vi skulle vara om vi inte vågade ge
kärlek till något levande
och så utan upplevelser, erfarenheter och minnen
Så rätt att det är värt risken!
kramar
Kaela
27 juni 2013 10:01
ja - vet du - den man varit med om kan man faktiskt aldrig helt förlora.
Den bor kvar därinne!
Och - JA - absolut!
Man måste ta risken att älska....
Önskar dig en skön dag med en stor kram!
Gunilla
28 juni 2013 11:14
Jag är ledsen för att du förlorat din vän.
Jag håller samtidigt med dig och brukar säga att Sorgen är kärlekens baksida. För så är det ju....
Men så länge Du minns - Hon finns.
Kram Gunilla
http://gunillasblogg-gunilla.blogspot.se
Kaela
28 juni 2013 12:58
Precis Gunilla - så är det!
Jaghar de sista dagarna ofta tänkt på några ord jag läst någonstans:
"En människa är försvinnande liten i universum,
men när en speciell människa går bort
blir ett universum av tomhet kvar."
Kramar om dig!