Söndagskväll brukar vara avslutning på ledigheten - men denna helg har inneburit fullt jobb.
Ändå har jag lite söndagskvällskänsla och är beredd att satsa på den nya veckan imorgon.

Två långa dagar kommer den att börja med.
Måndag har vi introduktionskurs för nya frivilliga så då blir klockan framåt 20.30 innan jag går hem.
På tisdag ska jag på den nystartade Afasiföreningen i vår stad och berätta om Frivilligcentralens verksamhet.
Älskar att göra det - så jag ser fram emot kvällen.

Snubblade över ordet "trolsk" i morse och sedan dess har det dykt upp några gånger under dagen

Det är ett ord som får mig att associera till skog...kanske till och med urskog.
Eller i varje fall ganska orörd skog.

Ikväll dök minnet från Fiby urskog i Heby kommun upp i mitt minne.
Inte så långt från Uppsala - och inte så långt ifrån där jag växte upp.

I skogen.

Kanske är det som Verner von Heidenstam skrev:....den som lyss som en liten slarv, till skogens brus, får ett annat arv än den som fötts vid en gata.

Ibland tror jag det- eftersom längtan till skogen alltid varit en av mina största "längtor"

Tätt följt av andra minnen från mitt nuvarande hemlän Östergötland och Östrings urskog i Boxholm.
 

Klart att de båda skogarna påminner om varandra.
Framför allt är det samma trolska stämning.
Man bara väntar på att Rump-nissarna som Astrid Lindgren skrev om ska titta upp genom mossan.

Eller att ett troll ska kika fram bakom en sten.

Nu händer ju aldrig detta- men upplevelsen ger fantasin näring.

Jag har lånat dessa två bilder från Googels eftersom jag inte har något från någon av skogarna.

Skulle nästan känts märkligt att plocka fram en sån nutida finess som kamera eller mobil.

Tur att någon annan gjort det så att kan illustrera mina tankar och minnen.

Nu börjar skymningen gå över i mörkt blått och snart är det mörkt.
Genom mörkret skickar jag en varm önskan till DIG om en god natts sömn!

Här kommer kvällens citat:

"Lycka är som en svensk solnedgång; den finns där för oss alla men de flesta av oss tittar bort och missar den."

Mark Twain

Visst brukar löven falla
om hösten
och blommorna spira
om våren

'

men den dagen föll
ännu outslagna löv
över din kista
 
som gungade
mellan åtta män

så ring himmelsklocka
ring

sjung änglakör
sjung

för ett hjärta
som slog
men nu vilar

mellan ekblom
dagg och pil

bland björkar
och äng

jag tänder ett ljus
i natten

och skriver ditt namn
i sand....

Kaela

Så såg det ut - det dukade bordet som väntade på våra sponsorer kl. 12.00 idag!

Två härliga frivilliga berättade om sina uppdrag  - och berättelserna mottogs med glädje.
Villa fantastiska frivilliga vi har.
Som inte bara gör skillnad i medmänniskors liv - utan också är riktigt bra på att berätta om det!