Alla inlägg under april 2008

Av Kaela - 29 april 2008 20:49



Av Kaela - 29 april 2008 20:48

Tack för kommentaren anebettan.

Blir glad när det blir respons på sånt man skriver.

Av Kaela - 29 april 2008 12:54



Igår kväll smidde jag tusen planer, i morse gjorde jag som vanligt.



Att fela är mänskligt. Att skyla över felet likaså.



Man får vara som man är när man inte blev som man skulle!



Fyll inte livet med år, fyll åren med liv.



Att fela är mänskligt, att skylla på andra är politik.

Av Kaela - 29 april 2008 12:53

Så härligt Nanna att jag lyckades få in en dikt som är din favoritdikt.

Det gläder mig och det gläder dig= dubbel glädje.

Ha det gott!

Kram

Av Kaela - 29 april 2008 08:48




Första dagen av ditt liv

Av Kaela - 29 april 2008 08:44

Omge dig med människor som ser Ditt ljus!

De som älskar dig tycker du är vacker, inte för att de blundar för dina fel och brister, utan för att de ser din själ.

De som tycker om dig har inget emot att du är ofullkomlig och vacker på samma gång."
Victoria Moran

Av Kaela - 29 april 2008 06:25


Han var bara elva år,
men han var springpojke redan.
Hans cykel var ny för i går,
trafiken var stark. Nå, än sedan?

Han styrde sin cykel så lätt och så flott,
som hade den luftiga vingar.
Han var stolt över den, den var färgad i blått
med nya, svällande ringar.

Han visslade lyckligt i denna stund,
kör tanklöst över på vänster sida,
en lastbil kommer - en kort sekund -
ett skri - och människor andlöst bida,
vad som skall komma - en ambulans.

Kör till Serafimern!

Där ligger han sedan utan att få sans,
fastän modern gråter och tigger.
Hon ville gärna höra sin gosses röst,
innan han lämnar livets gyckel.
Det kunde ju ändå vara en tröst.
Han hade ju bara mor - och sin cykel.

Nu rör han sig sakta - doktorn står böjd
över gossen som vill försöka tala.
Det blir fyra små ord - så ler han nöjd
och sjunker stilla in i dödens dvala.

Vad var det för fyra små tysta ord,
som gick så direkt till doktorns hjärta?
Bad han att få slippa bli bäddad i jord?

 Bad han om hjälp mot sin skärande smärta?

Det var något större - han hade en själ, den gossen -

hans tankar var ännu friska.

Han sade bara detta:

"De´va´mitt fel!"
Det var det han tvingade sig att viska.

Var han inte en hjälte?

Var han inte stor?
I dödens minut skrek han inte på sin mor,
han kände sitt ansvar - han tog sin del,
han hade mod att säga:

"De´va´mitt fel".

Valdemar dahlqvist

Presentation

Fråga mig

144 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30
<<< April 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Översätt bloggen

Andras bloggar

Läsvärda bloggar


Skapa flashcards