Direktlänk till inlägg 10 maj 2017
Sitter här och väntar på att min fantastiske make ska ropa: "Det är mat nu"
Han gillar att vara i köket så jag är väl mer eller mindre utkörd därifrån ganska ofta.
Men skönt också att han tycker om att laga mat. Jag klarar det visserligen bättre och bättre med dålig syn...en syn som gör att jag inte ser det som finns...men ibland kan jag se andra saker....som inte finns....
Skuggor blir verkliga med mera.
Ska inte trötta varken mig själv eller någon annan med mera om det.
Råkade av en händelse få upp ett av mina egna inlägg på Google.
Från maj 2012. "Du vet ingenting om nästa minut"
Jag blev berörd av att läsa det eftersom jag där har tagit upp just att du kanske ser väl nu - men du vet inget om framåt.
Nej jag visste inget 2012.
Men jag jobbar hårt idag på att lära mig att leva med denna synskada som blir lite tuffare undan för undan.
Och kan upptäcka att det faktiskt ligger något speciellt i själva utmaningen.
>Här är vägen svår - hur klarar jag det?<
Inte alltid enkelt och elegant - men jag håller på att lära mig att klara det.
Först betydde det slutet på livet - men det gör det inte längre!
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 | 30 | 31 | |||||||
|