- Så du vågade dig hit idag också?
- Se så ful hon är! En riktig fulunge!

Orden är inpräntade i pannbenet med svart tusch och hånflin. Flickan i min parallellklass går med nedböjt huvud, hon går aldrig på någon. Mina protester tystas ner av hånskratt och "var inte dum tjejen, var med och ha lite kul vet ja". Jag har inte kul. Jag har fortfarande inte kul när jag ser dem.

Jag ser dig fortfarande ibland, du hette Anna och var söt. Men ingen såg det, de såg bara din tandställning och din nervositet. Jag går här tyst för mig själv, på väg till skolan och ser på dig, lyssnar till dina andetag. Ja, egentligen finns det ju ingen möjlighet till att jag skulle höra dina andetag, kanske är de mina, men det känns som om de omgärdar mig. De ligger och vibrerar, genomsyrar höstluften med nervositet. Det är så kallt Anna och det regnar. Men jag bryr mig inte. Jag ser inte regnet längre, inte heller den väg jag går på. Det enda som uppfyller mina tankar är du. Det är dig jag ser, hör och tänker på. Du går där framför mig, du är filmen som visas på regnridån framför mig. Dina andetag trummar i takt med mina.

Bilder från skolavslutningen flimrar förbi i rasande fart och jag vet att du inte kan höra mina tankar, men jag måste tänka dem för att kunna fokusera. Du är inte som andra. Men du är du. Jag vet det och kanske är det därför jag rakade av håret igår. Mamma blev vansinnig. Hon stod bara och gapade, sedan frågade hon var änglahåret tagit vägen. I skolan tittade dem på mig som om jag var sjuk.  

Jag kommer ihåg skolavslutningen, du var annorlunda den dagen. Det lyste om dig och kanske hade du bestämt dig redan då. Iklädd tomma ögon och en ogenomtränglig mask log du mot dina föräldrars kamera.

Regnridån skingras och jag tänker på den där dagen. En dag som den här. Det regnade då också. Och du hade räknat ner dagarna. Bilderna av dig blir till fragment i vinden som kastar mig över medvetandets kant, men de är för evigt inpräntade i mig. Jag vet inte varför Anna men du fick dem att sluta skratta på det där sättet, dem skrattar annorlunda nu. Det är något vemodigt i det.

Jag ser mig själv i dig. Det kunde lika gärna ha varit jag som gått där, men jag har ingen tandställning och din roll är en ödes nyck, ett slumpmässigt lotteri. Om Fredrik tittat på mig med sitt hånflin hade det kanske varit jag och inte du som blivit fulungen. Men det blev du Anna. De sa att du log när de hittade dig. Och jag tror dem. Såg du änglarna?

Martin drog ut mig på vägen och vi dansade någon dans utan namn. Han har hår till axlarna och en tant tittade på oss med nyfiken blick. Eller kanske var det förbluffning. Jag hade kajal runt ögonen som vanligt och håret låg i översta byrålådan i mammas rum. Det var jag och Martin.  

Anna kommer du ihåg den gången vi sprang på varandra inne på tjejtoaletten? Hur länge hade du hållit på? Det går rykten om att din mamma grät sönder sig när hon såg din kropp. Du var lika trasig som du var inombords. Och jag tror att det var så att du behövde få ur dig trasigheten, det vara bara det att rösten svek dig. Du behövde känslan av liv, för utan det var du så gott som död.

Lånat av Blue Moon på Poeter.se

http://www.poeter.se/viewText.php?textId=653786

 

Frump är tårögd

20 maj 2008 18:33

Blir ledsen i hjärtat... så sorgligt!

http://Frump.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar  mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute.   ...

  Men vad är nu detta? Moses i soffan!   Ingen hund i soffan sa vi ju! Men vem kan motstå?    Ta hand om dig och de dina, det viktigaste av allt.     ...

          Du som nu och då tittat in till mig under åren kanske saknar morgonrapporten med grattisar med mera.   Orsaken är ju minständigt försämrade syn- Jag väntarr på det program som, ska lunna ge mig nya möjligheter. Den väntan ...

             Plusgraderna har återvänt till Norrköping. Och med dem slasket.   Ingen sol varken idag - 4 januari  eller imorgon - trettondagsaftonen som det ser ut.   Dagens officiella tema; 4 JanuariPunktskriftens dag*Världshy...

    På minussidan även idag. Ingen direkt vind vilket nog gör vädret ännu skönare.     Dagens officiella tema:   3 JanuariJ.R.R Tolkien day   Alfred och Alfrisa har namnsdag och grattas så varmt! DU som har födelsedag idag får...