Djupt i ditt inre

finns en källa
där förtröstans

och hoppets

sång tonar fram




Låt sången stiga

överflöda världen
och tända ett spirande hopp

där mörker råder


ett hopp

som växer till jublande visshet


vissheten

att vi vill och kan
förvandla vår värld


oändliga krafter

oändlig visdom

bottenlös kärlek


ska flöda genom dig

när du

i ödmjukhet ber


att få vara

ett hopp

och ett ljus

i vår mörka värld

Kaela

.

För en tid sedan såg jag en annons som intresserade mig.

Det stod: Utförsäljning av ett hem" i annonsen.

Dels undrade jag runt detta.

Vad hade hänt-vem skulle sälja sitt hem?

När jag kom till adressen såg jag henne direkt!

Kvinnan med sorgen som en tung börda över axlarna.

Jag mötte hennes blick som försökte hålla skenet uppe.

Såg att hon utan tvekan gick på reserven. 
Jag kunde absolut inte kolla på det hem som snart skulle slitas i bitar.

Kvinnan klev rakt in i mig!
Hon frågade inte om lov.

Plötsligt kände jag bara hur hennes sorg flyttade in i mig.

Jag kunde inte undgå att se att det var mycket vackra och till och med dyrbara saker i hemmet.

Folk kom, tog en gungstol. ett köksbord, en lampa....och räckte över pengarna....

Hon hade satt mycket lågt pris på allt - men jag kunde inte känna att jag behövde något.

Hon fäste plötsligt sin blick på mig och undrade om det inte fanns något som jag ville ha.....

Jag svarade nej och sa....men jag är glad att få möta dig.

Hon lyste upp och berättade att det var hennes mor som gått bort, ett år efter fadern.

Orden var tunga av sorg.

Hon började prata om alla fina stunder hon haft med älskade föräldrar....hur de funnits för henne i alla lägen....hon avslutade; jag är så glad för alla stunder....de är det enda jag vill ha kvar efter dem.

Jag tog något med mig jag också -  då jag lämnade....påminnelsen om att det enda som betyder något är tiden som vi använder med våra nära och kära, släktingar familjoch vänner....

 Det är så vi låter människor bli odödliga i våra liv.

Genom att låta dem sätta spår.

En ganska varm dag....ja ingen sommarvärme förstås - men ändå några grader över nollan.

Det får man vara glad för i november.

Igår läste jag att de  /enligt en ameikansk forskning /lyckligaste människorna de mellan 65 och 79 år.

Men är då lycka och vad är det att vara lycklig.

Betydelsen är individuell givetvis - men jag tror ändå att många förknippar lyckan med pengar, makt, oberoende, status, vackra hem, problemfria barn, välbetalda och åtråvärda jobb....

Men kanske är den något helt annat.

Tänk om det är så att vi faktiskt själva kan bestämma oss för att vara lyckliga med det vi har och inte önska oss mer, bättre och större?

Tänk om man varje dag kunde se sig omkring och uppskatta det som är ens verklighet, precis här och nu? Att acceptera det som är utan att vilja ha nåt annat.

Är det så att de som kommit lite längre och får lite flera ljus på tårtan på födelsedagen är klokare genom att man skaffat mera erfarenhet av vad livet går ut på.

Så att det är därför de är de lyckligaste?

Jag lutar nog åt den förklaringen.

Ta nu hand om DIN dag!

här kommer ett citat förstås.....

"Toppen på lyckan är uppnådd när en person är redo att vara den han är."
Desiderius Erasmus

Idag - den 18 november har Lillemor och Moa namnsdag!

Grattis till er.

Grattis också till DIG som har födelsedag idag!

Lillemor är ett nordiskt namn som betyder just 'lilla mor'.

Namnet användes först i Norge men då som smeknamn.

Cirka 11 200  personer i Sverige bär namnet.

Moa är en av 90-talets största moderaketer. Toppen nåddes i slutet av 1990-talet då Moa blev ett av de tio vanligaste förnamnen bland nyfödda.

Moa betyder "lilla mamma"Cirka 15 270 kvinnor bär namnet i vårt land.

Njut nu av er dag!