Det är märkligt det här med att skriva blogg.

Man kastar sin flaskpost i blindo ut i det digitala havet

Inget vet man om var den landar, om den alls driver i land på någon annans strand, eller om den alls blir läst....

Ändå är vi många, många som skriver...om det vi tänker på..om det som händer oss och vår familj...om rädsla och glädje...kärlek och och oro...

Iband har jag undrat vad det är som driver oss alla bloggare?

Om man skulle göra ett försök att räkna ihop den tid som vi tillbringar vid våra datorer medan vi knackar ner det som rör sig inom oss...ja då blev det nog en otrolig massa timmar.

Det blir en vänkrets...och det blev så tydligt för mig för en tid sedan då Lisa- en bloggvän sedan långt innan jag hade min egen blogg...tvingades sträcka vapen inför den cancer som hon kämpat så tappert mot i flera år.

När meddelandet kom i min inbox från hennes man rann tårarna och jag upplevde tomheten på samma sätt som man gör när ens vän i ens geografiska närhet inte längre finns på jorden...

Jag har lagt märke till att många av oss börjar blogga i ett avgörande skede i livet...

När vi drabbas av sjukdom,,får barn eller bygger hus.

Det är ju säkert en viktig hjälp för den som kämpar mot sjukdom eller andra svårigheter att verbalisera nöden och oron...och det är en enorm gåva direkt ur livet från dem till oss.

Jag vill säga ett stort tack till alla som delar sin glädje och sin sorg på sin blogg.

Du anar inte hur betydelsefull du blir för många som läser......

 

Ulla

24 januari 2010 12:32

Tack själv,,,kramar om dig varsamt,,

http://metrobloggen.se/ullas

 

kristina

24 januari 2010 16:48

Tack du har alltid så mkt klokt och fint och intressant på din blogg så ajg går in varje dag. Kram

http://ruach.blogg.se

 

Hedvig

25 januari 2010 10:48

Ja, visst har det blivit ett fenomen, detta bloggande!
När jag gick i skolan var det ingen som var intresserad av att skriva, jag var en av få som verkligen gillade det ... Nu verkar alla gilla att skriva, och att läsa det andra skriver förstås! :-D
Men jag var kritiskt innan jag började, för jag hamnade mest på, i mitt tycke, konstiga sidor. Jag var väl helt fel målgrupp för dessa sidor förstås ... Men det är alltid kul att hitta en sida man gillar, som din t.ex, och lägga till som favorit! Jag tror också på den helande kraften som skrivandet gör för oss, oavsett om vi har problem eller inte.
Kul, och talande, bild till inlägget! :-)

http://hemligahedvig.bloggplatsens.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar  mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute.   ...

  Men vad är nu detta? Moses i soffan!   Ingen hund i soffan sa vi ju! Men vem kan motstå?    Ta hand om dig och de dina, det viktigaste av allt.     ...

          Du som nu och då tittat in till mig under åren kanske saknar morgonrapporten med grattisar med mera.   Orsaken är ju minständigt försämrade syn- Jag väntarr på det program som, ska lunna ge mig nya möjligheter. Den väntan ...

             Plusgraderna har återvänt till Norrköping. Och med dem slasket.   Ingen sol varken idag - 4 januari  eller imorgon - trettondagsaftonen som det ser ut.   Dagens officiella tema; 4 JanuariPunktskriftens dag*Världshy...

    På minussidan även idag. Ingen direkt vind vilket nog gör vädret ännu skönare.     Dagens officiella tema:   3 JanuariJ.R.R Tolkien day   Alfred och Alfrisa har namnsdag och grattas så varmt! DU som har födelsedag idag får...