Direktlänk till inlägg 12 maj 2013
Alla våra nya frivilliga går igenom en grundkurs i hitintills fyra steg. Från höstterminen blir det fem steg.
Varje steg är ett ämne.
Ett av stegen är demens.
Varje deltagare i kursen får också Livsboken. Ett underbart hjälpmedel för att hjälpa den som drabbats att minnas - och en hjälp för anhöriga och vårdpersonal.
De flesta tror att det kommer att vara tre tråkiga timmar - men i princip alla är efteråt helt tagna av just den etappen.
Varför?
Kanske för att vi har en underbar föreläsare som på ett smittande sätt kan förmedla ett kanske ganska nytt sätt att se på dementa personer.
Till att börja med.
Fokusera inte på det som är förlorat.
Fokusera på hur mycket det ändå är kvar!
Om man ser efter och tar sig tid kommer man att hitta mycket av den person Lena eller Olle var en gång i tiden.
Och om vi bemöter dem på rätt sätt kommer vi att se hur mycket lugnare och hur mycket mera "med" de blir.
Visst har du gört någon säga till en dement: "Känner du igen mig!"
DEt är fel, fel fel.
Utsätt inte personen för detta.
Säg istället: Jag är Pelle eller jag är Stina. Din vän eller din dotter eller son eller i vilket förhållande vi nu står till deea person.
Om det så bara var en kort stund sedan vi skildes när vi ses igen: Upprepa samma sak!
Egentligen är detta något att tänka på i många sammanhang.
Att inte fokusera på det förlorade - utan se hur mycket som ändå återstår.
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||||
|