Alla inlägg under december 2014

Av Kaela - 21 december 2014 18:43

 



"Ja det var väl lite allmänt småprat så där".....hur ofta har du beskrivit en eftermiddag eller kväll i goda vänners sällskap - eller i ett sällskap överhuvudtaget på just det sättet.


Och vad menar man egentligen med småprat?

Är det kanske sådana samtal som kommer till för att man vill ha lite kontakt eller som kanske krävs av det sociala samspelet.

Kanske då några av då grannarna står över staketet och pratar en liten stund. Samtalet rör sig då ofta om vädret, om trädgården, om bilarna, om huset eller om gräsklipparen som nyss gick sönder....alltså inga djupsinnigheter alls.


Småprat är något som jag själv haft svårt för eftersom det många gånger känns ointressant.

Men jamed ökande ålder och förhoppningsvis mognad har jag insett att det enklaste småprat kan leda vidare till djupa samtal eller långa vänskapsrelationer.

Det ger ett slags utbyte även fastän man inte ens närmar sig att försöka lösa världsgåtorna.


Undrar om det inte finns en hel del anledningar till att lära sig "småprata".

Om vi verkligen bemödar oss att "småprata" så kan faktiskt dessa samtal ge oss mer än vad vi först trodde.

Av Kaela - 21 december 2014 10:31

 



Här är jag – som den jag är

och känns vid min verklighet

utan att förstora eller förminska

utan att försköna eller förfula.


Inför dig, min Gud

döljer jag ingenting

låter ditt läkande ljus falla in

över skam och skuggor.


Din nåd och ömhet är oändlig.

Du låter ditt ansikte lysa över oss

med läkedom, upprättelse och liv.


Margareta Melin


Av Kaela - 21 december 2014 08:47

 



Vågar du vara sårbar?

Vågar du ta till dig kärleken?

Vågar du ge från ditt hjärta?

Vågar du leva här och nu?


Okänd poet

Av Kaela - 20 december 2014 14:17

 



Något av det mest tragiska jag vet om den mänskliga naturen är att vi alla tenderar att skjuta upp livet.

Vi drömmer alla om någon magisk rosträdgård bortom horisonten i stället för att njuta av de rosor som blommar utanför vårt fönster i dag.


Alan Watts

Av Kaela - 20 december 2014 13:51

 

Bilden lånad från adlibris



Länge sedan jag blev så glad och kände så mycket hopp som efter att ha läst boken "Från himlen och tillbaka".


 Neurokirurgen Eben Alexander trodde inte ett dugg på nära-döden-upplevelser eller utanför kroppen-upplevelserinnan han blev svårt sjuk, hamnade i koma och hans hjärna var helt utslagen.

Under en vecka låg han medvetslös, ja mer än medvetslös, på gränsen till död.


När läkarna ansåg att all möjlighet till fortsatt liv var ute bestämde de sig för att avbryta behandlingen.

Men i det ögonblicket slog Alexander upp sina ögon.


I boken delar Alexander med sig av sina erfarenheter och förklarar varför hjärnan inte kan ha fabricerat hans resa.


Det som är så övertygande är ju att han gör det utifrån en neurokirurgs horisont.


Du kan köpa boken på Adlibris för en knapp femtiolapp



Av Kaela - 20 december 2014 09:21

 



Det finns ord
som aldrig blir sagda
och känslor som aldrig släpps fram

Det finns barn
som aldrig får kärlek
och sagor utan ett slut

Det finns sånger
som ingen vill sjunga
och ansikten med lånad fasad

Det finns hjärtan
som ingen saknar
och tusentals oskrivna blad


Marianne Wikblad

Av Kaela - 19 december 2014 06:28



 



Större än behovet av gemenskap
är behovet av de rätta ensamheterna
de rätta viloställena
i själ och hjärta belägna.
Liksom när ett hjärta
vilar sig mellan slagen
så måste i världspulsen
någonting på hjärtats plats
leda all vila och gång.
Friden måste vara i världen
mitt ibland oss.
Ingenting får göras
till ett påskyndande mål
dit envar tvingas skynda
snubblande över sig själv.
Din yttersta framtid är given.
Den är din död och din grav.
Men livet har spång till en evighet.
Den är spänd inom dig
mellan inre stjärnor.
På den stiger din tanke
in till omvänt riktad resa.


Harry Martinsson

Av Kaela - 18 december 2014 21:00



En fälla som du och jag ofta faller i är att jämföra oss själva med andra.

Något vi troligtvis lärde oss redan som barn.


Men du och jag liksom alla andra människor är unika och fantastiska och fyllda av tillgångar.


Varje människa har ju en enorm outnyttjad potential.

Det innebär inte att det är något fel på personens kunskaper, erfarenheter, vilja eller kompetens.

Absolut inte!  


. Men det är alltför vanligt, när människor kommer tillsammans att det uppstår spänningar och konflikter som gör att den potential till samarbete och kraftfulla synergieffekter som finns, fastnar i vardagens snårskog och dimma.


Och i avundsjuka.


Någon sa: Det är farligt att vara duktig.

Då blir man illa omtyckt.

Så ska det ju absolut inte vara.


Vi måste bejaka det unika och fantastiska både i oss själva och i andra människor.


En grupp människor som klarar detta kommer att leva i ett kraftfält som det verkligen sprakar om.


Du och jag kan väl börja.


Börja med att ge oss själva en klapp på axeln.

Och säga till andra hur fantastiska de är!

Presentation

Fråga mig

144 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8
9
10
11
12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
<<< December 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Kaela med Blogkeen
Följ Kaela med Bloglovin'

Gästbok

Översätt bloggen

Andras bloggar

Läsvärda bloggar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se