Jag har allt i världen emot att vi sätter in varandra (och faktiskt därigenom oss själva i kategorier).

Att vi alls tänker i "vi" och "dom" termer.

När vi gör så - då generaliserar och förenklar vi.

Ally i avsikt att slippa upptäcka att det egentligen bara finns ett vi.

Att vi är ganska lika vi människor.

Våra grundläggande behov av trygghet och kärlek, uppskattning och social samvaro är alltid desamma.

Och givetvis vårt behov av mat och kläder och en plats att kalla hemma.

I en värld där våldet ökar och sveken är många tappar vi lätt tilltron till varandra.

Istället för att glädjas över varje människa vi möter tar vi oss i akt.

Men det är faktiskt så illa att när rädslan styr får kärleken ingen plats.

Men hur ska vi ändra på detta?

Ja som alltid - genom att börja med oss själva.

Att sluta säga "dom" om människor som inte tillhör samma krets som vi själva.

Att arbeta för en vi-känsla.

Överhuvudtaget borde vi ägna mer tid åt att lära känna andras verklighet, istället för att ifrågasätta..

Jag inser alltmer hur lite jag egentligen förstår av hur mina medmänniskor har det, fast jag gärna vill lyssna för att försöka förstå.

Nej, det är inte enkelt - det är tvärtom riktigt svårt detta.

Men är det enkelt att ha det som vi har!

Tryggheten vi tror oss få är falsk.

Trygghet är något annat än att kategorisera.

Trygghet är att våga möta även människor som tänker olika.

Om vi är intresserade av våra medmänniskor borde det väcka en nyfikenhet hos oss, istället för en längtan att hävda vår egen ståndpunkt, som i värsta fall inte bara sårar, utan i värsta fall till och med kränker.

Ganska ofta tror jag -  att vi avstår från att göra det  som vi vet är rätt, av rädsla för att stöta oss med andra.Då förvandlas vår rädsla till likgiltighet.

jag vet att inte Rom byggdes på en dag - men om det ska byggas alls måste vi börja...du och jag!

Det är med förtvivlan jag läser att supportervåldet nu skördat dödsoffer.

 En djurgårdssuporter avled efter ett supporterbråk inför den allsvenska premiären

En av Djurgårdens supportrar finns inte längre.

En familj som aldrig blir sig lik!

Igenom våldet som följer med fotbollsmatcherna.

Kanske är det snart dags att fotboll spelas utan publik.

Alla får se matcherna hemma vid sin TV.

Aftonbladet

Dagens Nyheter

Svenska Dagbladet