Allt oftare hör man orden: "jag har sååå tråkigt - det är så trist!"

Hur kan det vara möjligt i en tid när vi utsätts för information från det vi slår upp ögonen tills vi stänger dem?

Det är verkligen en paradox!

Det finns forskare idag som menar att tristess är kopplat till undertryckt ilska och/eller frustration.
Kanske har de rätt.

Jag har svårt att hitta någon annan förklaring att möta med.

På min arbetsplats är vi också anordnare för personer ur Arbetsförmedlingens Sysselsättningsfas. Populärt kallat Fas 3.

En riktigt olycklig benämning.

Jag kan märka att många av dem mår riktigt dåligt och upplever varje dag som fylld av treistess.

Nästan så jag kan känna att det stör om mitt god morgon är alltför glatt.

Åtminstone är det så när de just kommit till oss.

Men då de varit hos oss ett tag - gått våra kurser och börjat göra uppdrag. Uppdrag som vanligen består i att ledsagning av äldre.

Kommunerna ger ofta inte längre denna ledsagning - eller inte i varje all del som kallas "trygghetsledsagning".

(Så tråkigt - eftersom tryggheten är så viktig för den som blivit äldre. Kanske ser dåligt, hör dåligt. Går dåligt.)

Plötsligt förändras  personen som tyckte allt var så trist i början.

Allt oftare här jag glada skratt från rummet intill.

Och jag ser att det börjar utvecklas en ny känsla av självrespekt och insikt om sitt värde hos dem.

Då har vi lyckats.

Vi kan inte ge dem jobb.

Men vi kan hjälpa dem att bygga upp en grund för att ha möjlighet att få ett jobb.

Och att inse att man är behövd och betydelsefull för någon.

Det tar bort tristessen.

Större än behovet av gemenskap
är behovet av de rätta ensamheterna
de rätta viloställena
i själ och hjärta belägna.
Liksom när ett hjärta
vilar sig mellan slagen
så måste i världspulsen
någonting på hjärtats plats
leda all vila och gång.

Friden måste vara i världen
mitt ibland oss.
Ingenting får göras
till ett påskyndande mål
dit envar tvingas skynda
snubblande över sig själv.

Din yttersta framtid är given.
Den är din död och din grav.
Men livet har spång till en evighet.
Den är spänd inom dig
mellan inre stjärnor.
På den stiger din tanke
in till omvänt riktad resa.

Harry Martinson
Ur samlingen "Dikter om ljus och mörker"

Visste du att nästan 270 000 ton plastavfall flyter omkring i världens hav, visar internationell forskning.

Plasten smulas hela tiden sönder i mindre och mindre bitar och driver allt längre bort från stränderna.

Över 90 procent av plasten i världshaven är  mikroplast och den hamnar till slut i näringskedjan, visar forskningen som presenteras i Plos One

Söndagsmorgonen har grytt med ett helt annat väder än gårdagens solsken.

Det blåser hårt - och det regnar.

Min gamla väckarklocka påstod att klockan var halvsju när jag vaknade upp - men väl inkommen till datorn såg jag att hon är halvåtta.

Sommartiden är här.

Medan jag satt i soffan och vaknade till dök en sak upp i min tanke som hände på mitt jobb i veckan.

Någon hade läst någonstans om någon som påstått att man kan tänka sig frisk.

Och gjorde sig lustig över den personen över författaren till orden.

Eftersom jag tror att man faktiskt kan tänka sig frisk sökte jag febrilt efter argument för det jag är övertygad om.

Men påverkad av gliringarna över den person som påstått detta tappade jag målföret och snudd på tankeförmågan.

Tills det plötsligt slog mig.

Jag vet ju att nästan alla människor nu och då eller åtminstone någon gång under sitt liv säger något i stil med: "Hon sörjde cancern på sig" eller "Alla bekymmer gav henne reumatism"

Är det inte så att i princip alla människor tror att man kan tänka sig sjuk hör jag plötsligt mig själv säga.

Alla hummade instämmande.

Men...sa jag...om man kan tänka sig sjuk..kan man då inte vända på det...och tänka sig frisk?

Em viss tillfredsställelse kände jag förstås över att ha fått denna tanke.

Inte kul att höra någon göra sig rolig över någon annans upplevelse och/eller insikt.

Visst bor det i vår tanke en fantastisk kraft.

En kraft som faktiskt står till vårt förfogande.

Vill du fördjupa dig i detta ämne tror jag att Nisse Simonsson är en god hjälp.

Nisse Simonson är pensionerad läkare och kirurg med ett passionerat intresse för vad som sker mellan öronen universums mest komplexa skapelse, den mänskliga hjärnan.

Han säger sig tro att vi både kan tänka oss sjuka och friska.

Bredvid honom är jag en amatör som inte alls har hans kunnande och erfarenhet.

Men rent intuitivt tror jag att jag kommit till samma slutsats som han har gjort.

Han har skrivit många böcker om du vill läsa något av honom.

Här finns en hel del, om inte alla, av honom.

Med en grå himmel i blickpunkten vill jag nu gratta Jonas och Jens som har namnsdag   

Och förstås - dig som har födelsedag idag   

Önskar DIG en underbar dag - och du - tänk på vad du tänker!

Och så ska jag inte glömma det kloka citatet som vi tar med oss idag.

Känslor är mycket som vågor, vi kanske inte kan stoppa dem från att komma men vi kan välja vilka vi vill surfa på”     

Jonathan Mårtensson