Direktlänk till inlägg 9 mars 2018
Ofta drabbas jag av känslan - att fast jag själv sedan länge är vuxen - så har jag samtidigt inom mig det barn jag var en gång; någonstans finns en liten flicka som också är jag och som jag på något sätt måste försäkra att allt kommer att ordna sig.
Jag tror att de flesta av oss upplever det ungefär så.
Inne i oss bor barnet kvar.
Det lilla- det oskyddade.
Inte varje dag och defintivt inte i alla situationer tänker vi på att inne i oss bor det lilla barn vi en gång var.
Men när saker händer oss som känns hotfulla - när vi känner oss övergivna och ensamma....då är vi igen det lilla barnet....
Vi ska vara rädda om detta lilla barn inom oss....våra lyckligaste stunder - är inte det när vi förmår att bete oss som barnet.
När vi tillåter oss själva att dansa, leka och vara i nuet.
I det tillståndet har vi inga rädslor och vår frihet och inre lycka är enorm.
Den visaste människa som någonsin gått på jorden Jesus Kristus - han sa: "Om ni inte blir som barnen kommer ni aldrig in i himmelriket".
Han sa också att himmelriket tillhör barnen. Så låt oss bejaka det lilla barnet inom oss
För barnet är ju allt möjligt - även himmelriket!
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 |
29 |
30 |
31 |
||||
|