g  

Morgonen är underbart vacker.

Solen skiner genom mina fönster och avslöjar att de är ganska smutsiga.

Husmorskänslan i mig känner sig skamsen.

Men glädjen från gårdagskvällen med huset fullt av vänner - de flesta sedan massor av år tillbaka, någon relativt ny- vårtal och brasa med all den magi som lågorna mot den mörknande vårhimlen skapar, tar snart överhanden i min känsla  av djup glädje och föder en värmande tacksamhet inom mig..

Så - mina otvättade fönster hamnar på rätt plats; det är det ju inte hela världen!

Så lätt att begå misstaget att inte låta glädjen få plats...och njuta även av dess eftersmak .

Vi måste våga skapa och stå för våra egna ideal tänker jag medan blicken stannar på de fina blommorna som vännerna hade med sig!

Och ibland saknar vi  förmåga att förverkliga våra egna ideal.

Jante sitter på vår axel och vrålar allt vad han orkar. Du borde....du skulle....
Det gäller att lära sig att köra iväg honom....och säga jag väljer annat framför nytvättade fönster eller glänsande golv eller strukna underkläder eller vad han nu försöker få oss att tro att vi är dåliga som inte klarar.

Vi är bra!

Vi är helt perfekta när vi skapar våra egna ideal så vi mår bra och får glädje att dela med oss av!

Det viktiga är att vi inser att vi utvecklas dag för dag även om vi aldrig blir fullkomliga.

Vi har rätt att inte vara perfekta!

Och det är faktiskt ingen!

Och om den människan fanns så vore den ganska tråkig!

Så - om dina fönster - eller något annat - borde vara gjort men inte är.

Så beror det ju på att du gjorde något viktigare!

Ett citat denna ljuvliga lördagsmorgon att ta med oss i fickan idag:

"Spara aldrig någonting till ett speciellt tillfälle, varje dag du lever är ett speciellt tillfälle."

Okänd tänkare

Tittade igenom samlade foton på familjen ända sedan mina barn var små och nu barnbarnen.

Då slås jag av att de flesta fotona är tagna antingen på jul eller sommar/semester.
Det finns många vardagar däremellan som vi tydligen varit jättedåliga på att dokumentera.

Jag har börjat fundera en del över detta med vardag.
Vi har cirka 260 vardagar per år och det säger att vi i och för sig också har en hel del helger och speciella tillfällen. Men ändå - oftast är det vardag!

Varför intresserar vi oss inte mer för en roligare och mer meningsfull vardag?  Och för att dolumentera den!
Är det kanske för att vi tror att vi inte kommer att hitta något att fota idag?
Vad gör vi med alla dagar som försvinner mellan söndagsmatiné och fredagsmys?

Låt inte vardagen bli en transportsträcka till helgen och ny ledighet

Låt var dags vardag glimma som just den gömda ädelsten den är.

Var dag tar 24 timmar från vårt liv!

Vardagen är värd allt erkännande. Jag undrar faktiskt om det inte är så att den som gillar vardagen är "inomrik"
När jag använder ordet ínomrik menar jag alltså rik i glädjen, tacksamheten, förnöjsamheten som bor inne i oss.

Inte så att den gör oss passiva - men så att den gör att vi inom oss känner att vi faktiskt är rika - inomrika!

Ha en bra vardag idag!

Jag har en kartong här hemma efter det att min faster dog.

Hon var den sista av sina syskon.

Tanken är förstås att jag ska sortera alla dessa brev.

Med jämna mellanrum kommer jag så långt att jag rör om lite i högen och hittar ett brev - och blir sittande med det.

Och med foton på människor som betydde något för henne - men som jag inte vet vilka de är.

Dessa brev berättar så mycket om vem min faster var som jag inte hade en aning om medan hon levde.
Jag hade ju en slags schablonbild som jag skaffade mig redan som barn- delvis genom egna iakttagelser - men också genom vad andra berättade.

Breven visar mig att det bara var en liten liten smal sida av henne jag såg.

Bland dessa brev ligger också brev från hennes föräldrahem.

En gång när jag bestämde mig för att börja sortera fiskade jag upp ett av breven.

Tunt var det, sirligt namn och adress på kuvertet - poststämpeln omöjlig att tyda.

När jag försiktigt plockade upp brevet visade det sig att detta brev skrevs 1908!
Till min farfar från en vän till honom som "låg i lumpen" som vi säger idag.
"Gjorde rekryten" har jag lärt mig av brevet att det hette på den tiden.

Vilken märklig känsla det var att hålla i detta brev som skrevs för mer än 100 år sedan....

Och mina tankar började vandra...kommer det att hittas några brev... några dagböcker efter vår generation eller är det bara bloggar som snurrar runt som avtryck i cyberrymden...sms som gör likadant och mail.....

Kommer mina efterlevande att hitta brev som berättar lite mera om vem jag var - kommer dina efterlevande att göra det?

Annorlunda- ett ord som kan betyda så helt olika saker.

Ibland talar vi om annorlunda människor och avser människor som ser annorlunda ut, har ett annorlunda liv, lever med ett funktionshinder

Det kan ju också vara så att vi tänker annorlunda än andra- har andra värderingar.

Likriktiningen har gått så långt att den som är annorlunda i sina tankar och motiv knappast vågar visa det.

 Att cykla känns inte farligt, men en hjälm kan göra skillnaden mellan att få blåmärken och skrapsår till att bli invalid eller dö. Vågar vi - du och jag vara annorlunda än de som säger att det är töntigt att ha hjälm.

Allra mest annorlunda och oförståelig för omgivningen blir man om man säger att man inte gillar sport .

Att våga säga det i en samling är att utsätta sig för en våg av kommentarer som inte alltid är snälla.

Att våga ifrågasätta pengarna i sporten - svansen som kostar skattebetalarna massor i polisinsatser....eller att en kommun stöder idrotten med miljoner gånger mera än de stöder det ideella arbete som utförs.

Att våga vara annorlunda i meningen att gå emot strömmen kräver multom med mod och den som står upp för sina annorlunda tankar kan få räkna med att bli ganska ärrad av de utfall man utsätts för.

Men du - iallafall!

Våga stå när andra sitter

våga vara vacker

våga vara ful

våga göra succe

våga misslyckas

våga vara den du är

vem blir du annars

Våga vara tjock

Våga vara smal

Våga vara hemmamamma

Våga säga emot

Men våga aldrig använda dina åsikter - ditt sätt att leva för att trycka ner en annan människa.

Men våga försvara den som andra förtalar och sätter krokben för!

Framför allt - våga vara du - och stå för det!

Det finns en fråga - eller kanske flera, genom att det blir följdfrågor, som jag tror de flesta av oss funderar ofta och mycket på.

Hur bekämpar vi ondskan?

Jag för min del tror det finns ett enda sätt att bekämpa ondskan!

Och det är genom att se till att utbbreda godheten!

Jag tror att DU och alla egentligen håller med mig om att när vi får höra om goda handlingar och kärleksfulla omtankar blir vi väldigt glada.

Och inte bara det. Vi känner oss tryggare!
Det finns ju godhet!

Och att utföra goda handlingar - det är verkligen något som ger oss tillbaka.

Det sägs att godhet är den enda investeringen som alltid ger utdelning.
Med andra ord; om vi utför goda handlingar kommer detta innebära en övergripande fördel eftersom vi kommer att få alla hjärtan vi rör att blomstra.

I själva verket är det så att även om vi kanske inte alltid blir belönade för de goda gärningar vi gör kan vi vara säkra på att vår godhet alltid kommer att förändra livet för någon - troligen för flera , eftersom godhet har den egenheten att den förmeras.

I dag är det inne kan man nog säga - att forska om vad godheten kan åstadkomma. Det är lätt att hitta forskningsrapporter och de har alla samma budskap!

De visar att vi alla vinner på att hjälpa andra. – Ringar på vattnet skapas som skapar nya  vågor av godhet omkring oss som i sin tur skapar en flödande positiv energi .
Och det är inte svårt att förstå att ju mera godhet vi "producerar" ju varmare samhällsklimat  får vi!

 

Ett av de allra enklaste sätten att sprida godhet och dessutom hjälpa människor till mera livsglädje det är genom att SE människor! Se dem, och med vår blick och kanske ibland ord bekräfta dem.

Ge dem budskapet: "DU finns, DU är verklig. DU är en underbar människa som det är en förmån att få möta och tillbringa en stund med.

Varje dag behövs mångas goda handlingar för att skapa den värld vi behöver och  som vi vill ha!
Och du - -goda gärningar smittar.
Låt oss smitta ner vårt hörn av världen!

 

 

 

 

"Våra handlingar är en reflektion av det som finns i vår själ, och dessa handlingar är en spegelbild av hur vi ser på världen. Vi berikar världen genom att visa att den enda överlägsenhet som egentligen finns är att vara god mot andra människor."

Okänd tänkare

Visst lever vi i en ganska god värld.

Vårt land har sina brister - ändå tror jag det är ett av de bästa landen att leva i - tillsammans med våra nordiska grannars länder förstås.

Det är som om vi vore en särskild välsignad del av planeten.

Inte så att vi helt slipper undan nöd och sorg och oro för ondskan....Norge hade sin Breivik och nästan 80 döda ungdomar på första steget till ett eget liv.... vi hade just nu Radkov.... som gav sig i ondskans tjänst och gjorde en fruktansvärd och brutal skillnad för många.

Men det finns ändå mycket gott.

Jag som haft den stora fantastiska förmånen att få arbeta med att kanalisera godheten till behovet vet att det klappar så många underbara villiga kärleksfulla hjärtan i den här staden, i alla städer är jag övertygad om - i vårt land.

Godheten har alltid sina rötter i en människa som ställt sig i dess tjänst!

Jag kan ta välkända exempel som Dag Hammarskjöld eller Moder Theresa.

Inte att förglömma Nelson Mandela.... Roul Wallenberg... ja många namnkunniga som bidragit till en en värld med hopp och godhet.

Men alla vanliga människor har möjlighet att förändra världen också... Pettersson och Jansson och Ljungström och du och jag.

Låt oss lysa upp allt det fantastiska som vi har fått i våra liv och göra vad vi kan för att sprida det och fördubbla det många gånger om.
Vi har fått det utan av någon annan som ställt sig i det godas tjänst.... dags att skicka vidare...

Tillsammans skapar vi en bättre och vackrare värld, varje dag, varje timme och varje minut.
Därför att vi är människor med förmågan att göra goda, bra och vackra saker.

Jag tror knappast det finns någon människa som inte har drömmar.

Drömmar om en vackrare och bättre värld.

I vårt land har vi frihet att följa dessa drömmar och det innebär friheten att göra världen bättre.

För det är alltid  enskilda människors drömmar som utgör startskottet till det goda.

Så varken du eller dina drömmar är obetydliga.

Du och dina drömmar kan förändra världen!

Göra just ditt hörn av världen till en bättre plats att leva på.

Om vi är många som tänker så kommer de små ljusa platserna att flyta samman...

Kom att tänka på en sak när jag hämtade ut mitt nya pass och nationella ID-kort hos polisen.

Man fick lämna sina fingeravtryck via elektronisk avläsning...jag kunde se dem där på den lilla skärmen.

Inget kommer att kunna ta bort avtrycken

När vi rör vid föremål så lämnar vi fingeravtryck.
På väggar - på möbler  på böcker ja på precis allt vi rör vid.

Det är oundvikligt.
Med vår fysiska beröring lämnar vi igenkänningstecken - som faktiskt kan spåras till just dig eller just mig.

Men vi lämnar också hjärteavtryck deär vi går fram.

Människor vi möter berörs av det vi bär i vårt hjärta.

Jag önskar att jag aldrig ska lämna annat än goda hjärtavtryck.

Avtryck av medkänsla, av förståelse och av kärlek.

Vilka människor vi än träffar på så lämnar vi  kvar lite av oss själva hos dem.
Vilken dynamik i varje möte.

För på samma sätt lämnar de också kvar sina hjärteavtryck hos oss.

Varje gång jag möter - verkligen möter - en annan människas blick blir min värld lite större.

Det finns så många kalla hårda blickar.

Vi behöver möta människors blick med hela vår kärlek, vår ömhet, vår omtanke och vår förståelse.

Världen idag behöver det mera än någonsin förr.

Det blåser kallt emellan människor - låt oss vara varma ljuvliga vårvindar!

Mötte en snart sjuårig liten människa igår.

Ute på stan med sin mormor- som är en av de frivilliga på Frivilligcentralen. (Min underbara älskade tidigare arbetsplats.)

Hon fyller sju några dagar in på sommarlovet.

Hon hade många funderingar om sin födelsedag.

Hon undrade om farmor (som bor i Afrika) kanske kommer.

Jag som vuxen tänkte ju med en gång när hon sa det - att där blir du nog besviken lilla vän.

Men när jag mötte hennes längtande blick  så skämdes jag över att vara så snusförnuftig och vuxen.

Barnen har så mycket att lära oss om drömmar - om längtan.

Om tilltro till dem som älskar oss.
Att de faktiskt bryr sig - vill komma- ja kanske till och med kommer fast det är en resa över halva jordklotet.

Barn är övertygade om att allt kan hända - så prövar de - och tänker - att tänker man tillräckligt mycket och älägtar så det knakar - då  - ja då....då kan det bli så - precis det man vill sa denna lilla tösen

Just därför att de satsar sig själva helt och fullt i sitt försök tror jag att det kanske är så att deras längtan kan frammana det de längtar efter!

Jag önskar så innerligt att denna lilla Shari ska få möta den farmor hon aldrig träffat. Hon ser sin pappa prata med henne på Skype- och hon ser hur glada de blir både pappa och farmor.

Aldrig ser pappa så glad ut som när han ser farmor fortsatte hon sin lilla monolog. Därför tror jag att det är glädje att träffa henne...så då vill jag att hon kommer till mitt födelsedagskalas!

Idag har jag kommit på mig själv med att be en stilla bön mellan varven - om att en liten flicka i Sverige ska få den bästa födelsedagen hon kan....att på något sätt hennes farmor ska kunna komma till henne.

Visst kan ni förstå den bönen?

Att tro på oss  själva är grundstenen till att nå upp till våra mål.

Det räcker inte med att ge utmaningarna ett halvdant försök  - man måste satsa sig helt - med själ och hjärta.

Det är genom att tro på sig själva som barn hela tiden utvecklas och erövrar nya områden.

Men vem har sagt att vi ska sluta tro på att vi kan om vi vill när vi blivit vuxna.

Tro att du kan det du vill kunna eller göra - och du är mer än halvvägs till målet!