Livet är som att cykla, för att hålla balansen måste du fortsätta framåt

Albert Einstein

Överfallen av en känsla
lyssnar jag mig
genom min egen
andhämtning

vem vill ha ett liv
.............ett äkta

vill alla bli
..........miljonärer
sjunga allsång
på Skansen
.........bli känd
vara
NÅGON

----- och fisken
i havet
är snart slut

översvämningar
i Kina
dränker drömmar

1000-tals dör
i jordbävningar

................och du

man kan göra fynd
på rean i stan.....

Läste en dikt i en tidning som påminde mig om att våren - den vi alla längtar efter - är ett under att bevittna, oavsett hur många gånger vi sett det!

Det vanliga, det ofattbara.

Tre gamla sitter framåtlutade i sin handikappbuss,

med öppen mun åser de undret.

Det är ett par dagar in i maj, i vårmånaden,

undrens tid.

På en natt har grönska fallit över träden,

I sjuttio, åttio år har de sett det återkomma,

ändå är de lika gripna nu som första gången.

Den plötsliga grönskan i träden en morgon i maj.

Det vanliga.

Det ofattbara.

Ragnar Thoursie

I SVenska Dagbladet kan man läsa om en 83-åring som legat död i sitt hem i åtta månader. I Emmaboda.

En liten ort.

Vilken oerhörd ensamhet!

Fanns det inte en enda människa som denne hade en relation till eftersom ingen frågade efter honom på så lång tid.

Det värsta är ju inte att mannen låg död - då led han inte.

Det värsta är den ensamhet denna långa tid utan att någon saknade honom vittnar om.

Det är inte klokt att vara för säker på sin egen visdom.

Det är nyttigt att alltid komma ihåg att den starkaste kan försvagas och den visaste kan göra misstag.

Mahatma Gandhi

I Sydsvenskan läser jag att svenskarnas givmildhet ökar.

Vi ger mera  - och mest ger privatpersonerna.

Även om också företagen börjar inse vikten av att dela med sig!

Allt blir inte sämre.

Ett givmilt folk är ett lyckligt folk!

Att vi när vi hjälper andra mår vi själva bättre kan man bevisa i neurovetenskapliga studier.

När forskare studerat hjärnan med magnetröntgenkamera så har de sett att de områden i hjärnan som är relaterade till välbefinnande ”lyser upp” när vi skänker pengar.

Kanske återstår en fråga -  blir vi då lyckliga av att ge pengar, eller är det kanske så att
lyckliga personer är mer generösa?

Läser i Dagens Nyheter att tjänstemän på trafikkontoret i Stockholm efter ekens fällning på Oxenstiernsgatan på Östermalm

har fått överfallslarm - och en tjänsteman har utrustats med livvakts-skydd.

Aldrig någonsin är våld motiverat - och direkt avskyvärt är det att hota tjänstemän för att det har utfört sitt arbete.

Förstår att det kan finnas upprörda känslor - men såpass att man hotar med våld - det är mycket mycket lågt.

Jag tror att de allra flesta av oss har en bild på Luciatåg där vår förhoppningsfulla telning står allvarlig och söt.

Så kommer det kanske inte att bli i framtiden - i varje fall inte i Linköping  - läser jag i Dagen -  där har  man förbjudit fotografering på Lucia på dagis för att skydda asylsökande barn.

Man får dock ta ett foto på just sin egen lilla unge.

Det är ju huvudsaken att få ta kort på sitt eget barn i Luciautstyrseln - och självklart måste vi skydda barn som kommit till oss på flykt.

Ändå kan det nog kännas lite tråkigt att inte få fota hela tillställningen.