Läser en stark artikel av Ronnie Sandahl i Aftonbladet.

Om hur vi svenskar har ersatt beroendet av familjen med beroendet av välfärdssamhället.

Han recencerar boken "Är svensken människa"  av Lars Trägårdf och Henrik Berggren.

Han nämner bland annat gamla Gunnel som inte ska behöva oroa sig över att ligga sina barn till last.

Det var då det.

När maskorna i välfärdsstatens nät var små.

Idag får inte gamla Gunnel samma hjälp och stöd som kanske hennes mor fick av hemtjänsten - välfärdssamhällets uträckta händer!

Jag hör Gunnel och hennes samtida säga minst tio gånger om dagen: Vilken tur att Frivilligcentralen finns.

Frivilligorganisationerna kanske blir det som ersätter både barn och välfärdssamhälle i framtiden.

Ronnie avslutar artikeln så här: Men oberoende kan också gränsa till ensamhet, förnuft kan övergå i fantasilöshet. För det här landet kan också vara som ett blixtbelyst ­fotografi av Lars Tunbjörk. Som en ankomsthall där ingen väntar på din ­ankomst.

Gå gärna in och läs hela artikeln - det är den värd.....medan jag försöker ta reda på var jag kan hitta den i artikeln omtalade boken.

Visst har du också hört det?

Att boken är död.

Eller åtminstone ordentligt hotad.

och så tänker man - ja det är klart, med konkurrensen från böcker man kan ladda ner på nätet - och alla möjliga andra aktiviteter som detta otroliga nät givit oss.

Men ryjktet om bokens död är betydligt överdrivet.

Bokläsningen är fortfarande en mycket omtyckt sysselsättning.

Även om köp av böckler sjunkit något

Under år 2014 sjönk det med 1%.

Ingen omedelbar fara på taket alltså!

Inte är det skönt att läsa på skärmen i soffhörnan eller i sängen tycker i alla fall jag.

Och det är de två ställen där jag framför allt läser.

Även om jag också läser på tåg och flyg.

Men det är långt mellan tillfällena jag utnyttjar dessa fortskaffningsmedel.

Så sängen och soffhörnan har helt klart sett mig sluka mest böcker.

Ingen digital bok kan gå upp emot känslan av att hålla en "pappersbok" i handen.

Vända på den och läsa på baksidan.....

Jjag tror vi är många ännu som tycker så.

Hur det blir i framtiden vet vi ju inte.

Men just nu trycks det många nya härliga pappersböcker.

Ser hur den uppgående solen får fönstren i huset mitt emot att lysa som om det brann därinne.

Och tänker på något som någon har sagt. "Antingen är man solen eller så är man spegeln som reflekterar den.

Reflexen i fönstren talar om för mig att solen finns där fastän jag från min plats inte riktigt kan se den.

Vi har alla ett ljus inom oss.

Vi tänker kanske inte alltid på det.

Men när vi låter det lysa får vi se det refleteras i de ansikten vi möter.

 Låt världen få ta del av det skimmer som finns inuti det som är Du!

När du låter ditt ljus lysa får du det tillbaka.

Skenet från ditt ljus kan spridas som ringarna på vattnet.

Om du vågar. Om du vill.

Inte många bär namnet Tiburtus - men du som gör det har namnsdag idag. Grattis!  

Stort grattis också till dig som fyller år idag den 14 april!  

Och några kloka tankar att stoppa i fickan och ta med oss ut i dagen:

"När vi låter vårt eget ljus skina ger vi omedvetet tillåtelse till andra att göra det samma. När vi blir fria från vår egen rädsla kommer vi med vår närvaro att befria andra"
Marianne Williamson