Det finns några få strofer som Karin Boye skrivit.

Kanske var det början till en dikt som aldrig blev-

Eller kanske var det en kort dikt - just bara så.

Detta är ett av de vackraste jag vet!
Och visst hade hon helt rätt!

"Skönast utsikt ha de ställen, som det svårast var att hinna.

Allra kärast blir den mänska, som det kostat mest att finna."

Det första steget är svårt att ta,
det sista är tungt att gå.
Alla livets steg dessemellan
tänker vi knappast på.

Slentrian och rutin är vår arvedel då
vilket tydligen bara är bra.
Ty de första stegen är svåra att gå
och de sista är tunga att ta.

Alf Henriksson

 


Om vi behärskade alla språk i världen
- om vi kunde tala vartenda ett av dem! -
men inte kunde tycka om
våra medmänniskor,
så vore vi inte mer än vad en cymbal är.

Och om vi kunde se in i framtiden 
och visste allt
- också om utgången av alla strider,
som pågår just nu på detta arma klot,
och hur det ska gå
med mänskligheten
i händelse av kärnvapenkrig -

Om vi visste allt om detta
men inte längre kunde tycka om
våra medmänniskor,
så vore vi ändå utanför.

Och om vi, utan kärlek,
gåve bort allt vi äger och fick andra 
att göra detsamma
skulle det väsentligaste ändå fattas.

Ja, om vi så dränkte in oss själva i bensin
och tände på - i helig protest
mot världens ondska -
men inte kunde tycka om våra medmänniskor,
så vore detta ändå till ingen som helst nytta.

Vill vi, att världen ska bli bättre,
måste vi börja med att älska varandra

Bo Setterlind

 


Stå stilla I smärtan, 

rotad I det som är ljus I dig. 

Låt svärdet gå genom dig. 

Kanske det inte alls är ett svärd. 

Kanske det är en stämgaffel. 

Du blir en ton. 

Du blir den musik 

du alltid längtat efter 

att få höra. 

Du visste inte att du är

en sång.

Ylva Eggehorn

 



Den här dikten fick jag av en flicka kan man väl säga....eller kanske ung kvinna som gjorde  arbetspraktik på min tidigare arbetsplats.

Hon hade en barndom bakom trygghet bakom sig och självklart hade hon då strulat till det mesta i skolhänseende och i utbildningshänseende.

Faktiskt det mesta i livet.

En dag kom hon lite blygt och räckte mig den här dikten med orden: "Jag tror du förstår"

Ett av de finaste omdömen om mig själv jag fått.
Jag hittade den nu - i ett gammalt anteckningsblock...jag vet att det inte gått så bra för henne.... men jag fortsätter att tro på henne - möter henne ibland och får en varm härlig kram och en pratstund.

Förvänta dig det bästa av en sån 
som mig

Det ger mig kraft att visa det för 
dig

Vi vet ju båda vad jag inte kan så 
bra

Så ge mig en tro på att jag är nåt att ha

Det finns en styrka att bygga 
på

Även hos mig

Ta dig tid att titta så ska jag 
visa dig

Då kan du och jag upptäcka vem jag 
också är

Och till och med en sån som jag

Dolda talanger bär

Till slut kanske vi glömmer allt 
jag inte kan

Så att min dåliga självbild fick 
vingar och

försvann

Men om det bara är mina svaga 
sidor du ser

Och förväntar dig

Kommer jag inte att orka resa 
mig

Se på mig

Tro på mig - bara tro....

Den rätta tonen är livets ton
som söker och som vet
att den har skaparkraft i tron
och klang från evighet

Den rätta tonen i våra bröst
den når vi varje gång
vi söker ge en mänska tröst
och stöd i dikt och sång

Den rätta tonen kan läka ut
den ångest som vi bär -
kan visa väg till livets slut
då allt fullbordat är

Den rätta tonen den kan bli vår
i kärlek och i bön.
I syskonskap vi tonen når
som ger vår möda lön

Den rätta tonen är livets ton
som söker och som vet
att den har skaparkraft i tron
och klang från evighet

Birger Franzén

Jag är barnet som inte kan prata.
Du tycker ofta synd om mig, jag kan se det i dina ögon.

Du undrar hur mycket jag förstår, jag ser det också..
Jag förstår mycket, Jag förstår om du är glad eller ledsen, tålmodig eller otålig, 
fylld av kärlek och hopp, eller om du bara gör det plikten kräver av dig.

Jag blir förvånad över din frustation eftersom min egen är så mycket större.

Jag kan inte uttrycka mig själv eller mina behov på samma sätt som du,
och du kan inte ens föreställa dig hur total min ensamhet är ibland.

Jag konverserar inte och belönar dig inte med roliga kommentarer
som du kan skratta åt och berätta för andra.

Jag ger dig inga svar på dagliga frågor om hur jag mår
eller på frågor om världen runt omkring mig.

Jag belönar dig inte som du är van att blir belönad.
Jag låter dig inte förstå som du brukar förstå...
Jag ger dig något värdefullare...

Jag ger dig istället Möjligheten....

Möjligheten att upptäcka ditt eget inre, inte mitt.
Djupet av din egen Kärlek,
Ditt engagemang, ditt tålamod 
och din förmåga.

Jag ger dig möjligheten att utforska dig själv djupare än du trodde var möjligt.

Jag driver dig längre än du någonsin skulle gå av dig själv.

Jag får dig att arbeta hårdare, söka svar på dina många frågor. 

Och ställa nya frågor
utan svar....
 

för Jag är Barnet som inte kan prata!

okänd poet

Jag såg en värld där bara kärlek rådde
där fanns inte några krig inte heller något bråk

Jag såg en värld med vänskap över gränserna
och alla talade varandras språk

Jag såg en värld där marken ymnigt grönskade
där inga gifter kvävde jorden mer

Jag såg en värld där luften gick att andas
där inga utsläpp skymde solens sken

Jag såg en värld där ingen behövde svälta
och ingen sjukdom tärde en människokropp

Jag såg en värld där allas ögon strålade
för i varje människa bodde det ett
hopp

Jag såg en värld där lidandet 
var över och alla människor gick omkring och bara log

Jag såg en värld där människan älskade sin nästa
och ingen mer sin bästa vän bedrog
Den värld jag såg finns blott i mina drömmar

en utopi som aldrig verklighet kan bli
den värld jag såg var underbar att skåda
en sådan värld som alla kan leva lyckliga och visa empati

Bo Grapenskog