Ja att känna tacksamhet gör oss till vinnare- märkligt nog...

När vi ser positivt även på det tuffa klarar vi av det sååå mycket bättre.

Kul att du gärna "fastnar" på min sida.

Det får du göra hur mycket du vill!

Ha det gott och var rädd om dig!

http://kaela.bloggagratis.se/2008/11/18/1118531-tank-sa-har-da-ser-du-vad-du-har-att-vara-glad-for/

Istapp skulle det vara- men snö är ju samma sak!

Kram från mammie

http://kaela.bloggagratis.se/2008/11/18/1118754-vem-eller-vad-ar-jag/

Om du ger mig kyla existerar jag så att jag kan glittra i solen,
ger du mig värme försvinner jag bort med vinden.

Jack, en sju kilo tung orange-spräcklig hankatt, är känd för sin vaktinstinkt.
 Enligt husse Donna Dickey jagar han ofta iväg mindre djur från familjens tomt.
 – Vi brukade skoja och säga att "Jack är i tjänst", men vi kunde aldrig ana att han skulle sätta efter en björn, säger Donna till tidningen The Star-Ledger

Den ovanliga händelsen upptäcktes av grannen Suzanne Giovanettis man som fick se björnen högt upp i trädet i utkanten av ägorna i norra New Jersey. Nere på marken, under trädet, stod Jack. Giovanetti trodde först att katten bara betraktade björnen. Snart förstod hon att det stora lurviga djuret faktiskt var rädd för den väsande Jack.

Efter en kvart vågade sig björnen ner och försökte ta sig från platsen - men Jack satte efter och tvingade upp sitt offer i ett annat träd.
Donna Dickey, som var orolig för Jack, lockade hem honom.
Först då vågade sig björnen ner - och iväg.
kanske är det katter våra jägare ska ha istället för hundar så slipper de bli skadade av björnar

Ja exakt- middagen går fort att laga- och den är jättegod - om man kommit ihåg att ta ut kycklingen ur frysen.

En stor lapp kvöllen innan på frysen hjälper.

Ha det gott och var rädd om dig!

http://kaela.bloggagratis.se/2008/11/18/1118530-en-god-middag-efter-stressig-arbetsdag-som-gar-fort-att-laga/

När det känns jobbugt och tufft, tänk så här.....
Jag är tacksam...... för tonåringen som gnäller för att han måste diska för då är han/hon hemma och inte ute på gatorna. 

....för skatterna jag betalar för det betyder att jag har ett jobb.

....för att jag måste städa efter en fest för det betyder att jag har vänner. 

....för att kläderna är lite trånga för det betyder att jag har mat på bordet.

....för att gräsmattan behöver klippas, fönster tvättas och hängrännor som måste rensas, jag har ett eget hem.

....för skuggan som bevakar mitt arbete, det betyder att jag är ute i solen.

....för alla klagomål på politiker för det betyder att vi har fri yttranderätt.

....för att parkeringsplatsen är längst bort för det betyder att jag har råd att ha bil.

....för min höga elräkning, den betyder att jag har det varmt.

....för kvinnan i bänken bakom mig i kyrkan som sjunger falskt för det betyder att jag kan höra.

....för tvätthögen på bordet för det betyder att jag har kläder att ta på mig.

....för trötthet och värkande muskler i slutet av dagen - jag har kunnat arbeta hårt.

....för väckarklockan som ringer på morgonen, jag lever.

Handen på hjärtat- blir det inte ofta varm korv eller värmda färdiga köttbullar till middag för att det ska gå fort?

För mig är det så i alla fall.

Men jag har ett recept som jag tillgriper ibland...

 DET HÄR BEHÖVER MAN HA HEMMA:

500 g färsk pasta
1 färsk gul lök, knipplök
50 g parmesanost
1 knippe färsk dragon
3-4 kycklingfiléer, ca 600 g
1 msk olivolja
2 dl creme fraiche
2 msk dijonsenap
1 tsk salt
1-2 krm grovmalen svartpeppar

SERVERING:
grovriven parmesan

GÖR SÅ HÄR:

 Koka pastan enligt anvisning på paketet. Sila av pastan i ett durkslag och skölj under rinnande kallt vatten, tills den är kall. 
Finstrimla löken, riv parmesanosten, hacka dragonbladen och tärna kycklingfilén i centimeter-stora bitar.
Fräs kycklingen i oljan i en stekpanna på medelhög temperatur i två minuter. Häll i creme fraiche och dijonsenap och låt puttra i fem minuter. 
Tillsätt lök, dragon, pasta, salt och peppar, låt koka i ytterligare två minuter. Servera kycklingpastan i stora djupa tallrikar med rikligt av parmesanost.

Glöm nu bara inte att ta fram kycklingfiléerna ur frysen innan du går till jobbet!

En föreläsare inledde sitt seminarium med att hålla upp en femhundrakronors sedel.
Är det någon som vill ha den här? frågade han.
Några såg tveksamma ut, tänkte han verkligen ge bort femhundra kronor bara så där?
Men de flesta sträckte genast upp en hand i luften. Det fanns ju inget att förlora.

Okej, fortsatte föreläsaren. Det är många som vill ha sedeln. 
Men om jag gör så här då? sa han och skrynklade ihop sedeln till en liten boll. 
Är det någon som vill ha den nu?
Fortfarande var det en skog av uppsträckta händer i salen.

En sista fråga sa föreläsaren. 
Vill ni ha sedeln även om jag gör så här? sa han och slängde sedeln på golvet, 
trampade på den och tog sedan upp den. Nu var den skrynklig, smutsig och lite trasig.

Men händerna sträcktes fortfarande upp.

Ni har nu lärt er den första läxan för dagen sa föreläsaren. 
Oavsett vad jag gjorde med femhundringen, så ville ni fortfarande ha den. Varför? 
Jo, därför att den inte förlorade sitt värde, vad jag än gjorde med den. 
Ni är som sedlarna. Ni kommer att bli tilltufsade av livet någon gång,
ni kommer att känna er trasiga och kantstötta. Men ni behåller fortfarande ert värde. 
För människor i er omgivning är ni ovärderliga. 
Ert människovärde kommer inte från vad ni gör eller vad ni kan,
utan från vilka ni är.