Om du lyfter blicken
ska du upptäcka

vägen går vidare....
öppnar sig

mot en framtid
där de glesnande snåren
släpper in ljuset

nya dofter berusar

nya vindar ger svalka

vägen går vidare nu

......

mot ljusa laddade möten
med nya människor


framför
ligger ditt liv

bräddfyllt med tid

stjärnor ska famna dig

men

vänd dig inte om

vägen går vidare nu......

Kaela

Äkta vänner är de som ser de osynliga tårarna
medan andra tror på ditt leende....

Okänd tänkare

Värmen är här för att stanna enligt artikel i Aftonbladet!

Det behöver vi!

Värme och glada besked om fortsatt värme.

Jag vet att det finns de som inte mår bra i värme - och jag känner förstås med dem.

Jag kan bara hoppas på bra luftkonditionering för deras del.

För oss andra är det ju ett glädjebesked....som vi har längtat......

Visdom är något som kommer med tiden.

Jag tror att det är svårt att hitta ett vist barn.

Däremot stöter man nu och då på kloka barn.

Klokhet kan vara något man föds med - efter vad jag tror - men vishet är något som förvärvas.

Priset kan dock vara oerhört högt.

En av de visaste människa jag mött är en kvinna som i sen graviditet förlorade fem barn - innan det sjätte äntligen överlevde.

Så klok och vis - är som jag ser det - inte riktigt samma sak.

Ett av de klokaste barn jag mött var ungen som sa:" I en familj kan man säga precis vad man tycker för man behöver inte vara rädd att någon annan ska tycka likadant......."

Anna Greta Wide är en ganska bortglömd poet.

Hon föddes 1920 och dog 1965 - alldeles för tidigt.

Men hann ändå sätt sitt avtryck i den poetiska världen.

En av hennes  dikter jag verkligen gillar är denna:

Den som har känt hur ensamheten slår,
han är för stolt att visa sina sår
och går där ensam genom alla år.

Den som behöver människorna bäst,
han fruktar också människorna mest
och går ibland dem som en okänd gäst.

Grillad korv med ost och skinka i smakade jättegott tillsammans med melon och majskolv och lite annat grönt.

i den här värmen är man inte så hungrig.

Då kan man skippa potatis, pasta och ris.

Vi har säkert alla stått i en situation där vi sökt efter orden.

Orden som skulle kunna ge tröst till den som drabbats av sorg eller motgång.

Men jag tror också att alla som själva drabbats av sorg vet att det inte är orden man behöver.

Det är snarare att någon ger av sin tystnad, sin tid och sin närvaro.

För den som sörjer en älskad människa är det ett ord som står fram framför andra.

Det är orden UTAN.

Hur ska jag kunna möta framtiden utan henne/honom?

Inget annat är viktigt -.

Vardagens trivila saker som mat till exempel tappas bort.

En sak man kan göra för den som är i sorg är att fixa matlådor och lämna över tillsammans med en kram.

Det är sånt man aldrig glömmer när man har fått vara med om det.

Framför allt.

Kom ihåg att det INTE är som något myntat uttryck säger....det är tanken som räknas...

Inte tanken - och som sagt - inte så mycket orden heller.

Det är handlingen!

Säg inte: "Jag vet precis hur du känner det"......för det kan du aldrig göra.
Inte ens om du själv har haft sorgen som gäst.

Varje sorgeupplevelse är precis som alla människor och alla relationer - unik.

Slutar de här tankarna med en dikt av Caroline Krook

Din sorg är större
än att ord kan trösta den.
Därför sätter jag mig här,
alldeles tyst, vid fönstret.
Jag vet att du både vill och inte vill
vara ensam just nu.
Det är därför jag inte rör dig,
inte håller om dig,
utan bara finns här just nu,
till dess du själv ger mig ett tecken.

Snart kan vi plocka smutronen i krukan på altanen!

Och njuta till filen på morgonen.