Direktlänk till inlägg 27 september 2016
Varandra - visst är det ett härligt ord.
Gick och filosoferade över det på mina promenader mellan olika platser och möten och sammaträden idag.
Avslutningsvis var jag hos en grupp studenter på Campus socionomprogram.
Underbara fina unga - som vill lära sig att göra det bästa för andra i sitt jobb.
Så roligt att få berätta för dem om Frivilligcentralen
Att få känna hur fanan bärs vidare av nya unga ivriga händer och hur unga varma hjärtan vill gå in i framtiden med yrkesmålet att hjälpa andra.
Det värmde mig.
Och på vägen därifrån fortsatte jag att fundrra över order "varandra" och kom att tänka på att jag läst eller hört "Utan varandra är vi ingen" någonstans.
Så innerligt sant....vi är verkligen gåvor till varandra.
Ibland har gåvan lite taggigt yttre - men kommer man innanför yaggigheten som kan det v9isa sig att där finns det fantastiskt vackra saker - fina känslor- ljusa drömmar.
¨å viktigt att vi bekräftar varandra.
Tar i varandra och säger det vi känner: "Du är värdefull för mig"
Ibland hä'nder det att människor ställs utan möjlighet till det vi kanske ser som självklart, en hand som berör, en blick som möter....
Läste följande historia och tycker den är så rörande att nästan tårarna lockas fram:
"För en tid sedan satt jag på tåget en morgon och läste en kort notis i tidningen som beskrev en man som suttit i fängelse i närmare tre år. När han hade ungefär två månader kvar till frigivningen deltog han i ett rymningsförsök. De lyckades ta sig förbi den första muren, men blev infångade och fasttagna, bokstavligt talat, av vakterna innan de kom över den andra muren. I domstolen blev mannen ställd inför en undrande domare som frågade honom varför han tagit ett sådant till synes korkat beslut att delta i ett rymningsförsök när han bara hade två månader kvar av sitt långa straff tills han skulle vara helt fri. Mannen svarade då att när vakten tog tag i honom därute mellan de två murarna så var det första gången under de tre åren som han hade fått bekräftelse på att han existerade som människa. Han förklarade vidare att det var värt att rymma för att få uppleva denna känsla igen. Hur ofta behöver människor i din omgivning iscensätta en rymning, i symbolisk mening, för att du ska se dem? Eller kanske, hur ofta har du själv behövt göra det?"
Med de lånade orden önskar jag DIG en fin tisdagskväll och så småningom en god natt!
...och för den som vill....ett citat...
"Tur är det ställe där förberedelse och möjlighet möts."
John Locke
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||||
|