Direktlänk till inlägg 10 oktober 2017

Det vandras på jorden

Av Kaela - 10 oktober 2017 07:28


 

 

 

 

Idag talar vi om Sverige som tillflyktsort för människor från krigshärjade länder.
Eller från länder där man inte får ha en avvikande mening mot etablissemanget  - eller tillhör en minoritet som har det svårt.

Vi blir lite rädda ibland att invandringen ska bli för stor.
I Sverige idag är 16% av oss födda utomlands.

Som vi kan se går folkvandringarna i världen i vågor.

Vi hoppas förstås att vi aldrig mer ska behöva utvandra från Sverige, varken på grund av hunger eller hot och förtryck och våld.

Men vi vet inte.

Allt kan hända!

Det blir kanske lite enklare att förstå dem som kommer hit när vi inser att många svenskar, faktiskt wn och en halv miljon, tvigades iväg för att söka sig en utkomst.

Och de togs emot i det land de kom till.

Så böljar folkvandringarna fram och tillbaka i världen!


Att jag började tänka i de här banorna berodde på att jag igår strax innan den kurs jag  var föreläsare på för nya frivilliga på  Frivilligcentralen träffade jag en kvinna som var på tillfälligt besök i Sverige.

Hon ville se det land som hennes förfäder kom ifrån berättade hon.

Hennes farfars farfars far utvandrade från Östergötland  och en liten plats utanför Norrköping.

Hon hade varit på den platsen under dagen i regn - och hon grät av rörelse när hon talade om det.
Så starkt känslomässigt berörd av mötet med den platsen  - och säkert av tankarna detta möte gav upphov till.

Hon kunde ingen svenska men hon sa att till och med hennes föräldrar hade svenska språket funnits kvar i viss utsträckning.


Två av mina elever på kursen var från två olika länder, långt från Sverige.

Den ena har varit här sedan han var barn, den andra sedan 10 år tillbaka.


Jag berättade om mitt möte med den här kvinnan för deltagarna innan jag startade föreläsningen.

Kvinnan som bott i Sverige i tio år, lärt sig tala svenska. skaffat sig en utbildning och arbete , och nu vill göra frivilliguppdrag när hon har tid - sa med tårade ögon: "Undrar om mitt barnbarns barnbarn om mer än hundra år kommer att hälsa på i min hemby?

Ni kan förstå att min tanke svindlade till.







 
 
Ingen bild

Stina

10 oktober 2017 08:57

Man blir verkligen berörd av berättelser fån utvandrade släktingar, hade också nära släktingar som flyttade till Amerika och trodde de skulle bli rika, men det va inte enkelt att klara sej när man kom dit, mycket jobb!
Brukar även kolla TV-programmet om svenskamerikaner som får komma hit, jag tycker bara det är synd att det ska tävlas hela tiden, alla borde få träffa sina släktingar!
Hoppas du får en fin o bra dag, kram från Stina

Kaela

10 oktober 2017 15:47

Ja Stina jag håller med dig helt om varför inte alla får chansen att stanna.
Spänning i programmet kan man ju faktiskt ordna på annat sätt!
Det är verkligen berörande att se hur berörda de blir som får en glimt om varifrån de härstammar.
Så blir det säkert med våra nya svenskars ättlingar om några generationer....

Har en bra dag- tack för go önskan.
Kram!

 
skogsnuvan

skogsnuvan

10 oktober 2017 09:51

Ja det tål verkligen att tänka på. Skulle misstänka att svenskarna togs emot bättre i amerka än vad vi tar emot dom som kommer hit. Här är vi rädda att dom tar våra jobb. Det finns hur mycket plats som helst i det här landet för alla som vill komma bara det fanns arbete och att alla inte behövde bo i storstäderna. Här på landsbygden finns bara tomma gårdar som står och förfaller.

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

Kaela

10 oktober 2017 15:44

Du har helt rätt skogsnuvan.
Ju flera vi blir (inom rimliga gränser.
Ju flermänniskor vi bor i Svrtigr - ju mera jobb kommer det att skapas.
Därför att människor behöver grejor, mat, hus, barnomsorg, äldreomsorg, sjukvård med mera....

På landet finns det ju säkert större möjligheter för nykomna att få vänner tror jag.
Man lär känna varandra på ett bättre sätt än i en storstad där vi möjligen säger hej till grannarna.

Allt gott till dig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Kaela - 3 februari 2019 10:46

  Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar  mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute.   ...

Av Kaela - 20 januari 2019 18:49


  Men vad är nu detta? Moses i soffan!   Ingen hund i soffan sa vi ju! Men vem kan motstå?    Ta hand om dig och de dina, det viktigaste av allt.     ...

Av Kaela - 9 januari 2019 06:42


          Du som nu och då tittat in till mig under åren kanske saknar morgonrapporten med grattisar med mera.   Orsaken är ju minständigt försämrade syn- Jag väntarr på det program som, ska lunna ge mig nya möjligheter. Den väntan ...

Av Kaela - 4 januari 2019 06:50


             Plusgraderna har återvänt till Norrköping. Och med dem slasket.   Ingen sol varken idag - 4 januari  eller imorgon - trettondagsaftonen som det ser ut.   Dagens officiella tema; 4 JanuariPunktskriftens dag*Världshy...

Av Kaela - 3 januari 2019 07:07


    På minussidan även idag. Ingen direkt vind vilket nog gör vädret ännu skönare.     Dagens officiella tema:   3 JanuariJ.R.R Tolkien day   Alfred och Alfrisa har namnsdag och grattas så varmt! DU som har födelsedag idag får...

Presentation

Fråga mig

144 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Oktober 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Översätt bloggen

Andras bloggar

Läsvärda bloggar


Skapa flashcards