Helsingborgs Dagblad skriver att ett "blodregn" är på väg in överDanmark.

Nu är det inte så illa som det låter.

Det handlar om ett regn som färgats rött av stoft från torra landytor.

Men det kan inte vara så trevligt för den som går med en ljus jacka eller liknande att få det regnet över sig.

Som det ser ut just nu kommer detta regn inte in över Sverige.

Det är inte hur mycket vi arbetar som är det avgörande. Det är inte ens vad vi gör som är det viktigaste. Det avgörande är om vi gör det vi gör i kärlek.

Moder Theresa

Ibland lönar det sig att reagera.

I Dagens Nyheter läser jag att Jesusbarnet eller julspelet om honom rättare sagt välkomnas av verksamhetschefen Joakim Thomasson på Fredriksdals museer och trädgårdar i Helsingborg!

I tidigare inlägg skrev jag efter att ha läst artikel i Svenska Dagbladet att han var portad.

Hur man kan planera ett julfirande och samtidigt portförbjuda själva födelsedagsbarnet - ja det kräver nog en hel del funderande innan man kan förstå hur det är möjligt.

Har det inte gått lite väl långt nu!

Vi kanske ska slopa julen istället - om anledningen till att den firas inte får vara med.

Läst i Svenska Dagbladet!

Läser i Svenska Dagbladet att trots säljförbud fortsätter företaget Anna & Axel att sälja den farliga barnvagnen Nowalex Focus Comfort.

Mycket dåligt av ett företag som är specialiserade på barn att sälja en vagn som de fått veta har både fallrisk, klämrisk och kvävningsrisk.

De hänsisar till ett säkerhetscertifikat som dock inte är giltigt längre.

När en fattig människa dör av hunger är det inte för att Gud inte tog hand om denne.

Det hände därför att varken du eller jag gav den personen vad den behövde.

Calcutta finns överallt i världen  - det gäller bara att öppna sina ögon.....

Moder Theresa

När jag ser alla trådarna

i min ofärdiga livsväv

frapperas jag av att glädjen

har övertaget

trots att både botten och inslag är hårda och svarta

inte ens den grymmaste mörka botten

eller den djupaste smärtans inslag

kan förringa glädjen

i att få leva

förakta aldrig skuggorna

de ger ljuset skärpa

och se

livet fortsätter

att möta mig ur framtidsdimman

som döljer både överraskningar

och besvikelser

allt medan glädjen lugnt rotar sig...

Kaela

När någon vi känner drabbas av sorg känner vi nog de flesta av oss att vi skulle vilja göra någonting.

Men - vi vågar inte riktigt.

Vi vill inte störa.

Jag tror att man aldrig behöver sina medmänniskor så starkt som när man drabbats av sorg.

 När vi sedan möter den som drabbats något år efteråt säger vi ofta att vi har tänkt så mycket på honom eller henne.

Vet du! Tankarna känns inte.

Skriv ett kort om du inte riktigt vet vad du ska säga och drar dig för att ringa eller besöka.

Visa dina tankar.

Den som drabbats av sorgen behöver dem!

Vi behöver egentligen inte vara rädda för att vi inte ska hitta rätt ord.

För vet du - det finns inga rätt ord.

Men vi kan erbjuda vår närhet!

Vår hand att hålla i och vårt öra att lyssna med.

Det är ofta så att den som sörjer behöver få omvandla sin sorg i ord för att få den hanterbar.

Och just då - när detta behov är trängande drar sig många undan.

Visst vill vi vara den som vågar stanna.

Även om vinte har ord som kan torka tårarna.

Det har faktiskt ingen.

Sorgen måste få ha sin tid.

Men den som sörjer behöver stöd.