Jag tycker inte om den personen. Jag måste lära känna honom bättre

Citat av Abraham Lincoln

   När de gamla såren heta tära,
   när din kind är vätt av ensamhetens gråt,
   när att leva är att stenar bära
   och din sång är sorg som vilsna tranors låt,
   gå och drick en fläkt av höstens vindar,
   se med mig mot bleka, blåa skyn!
   Kom och stå med mig vid hagens grindar, 
   när de vilda gässen flyga över byn!

Dan Andersson

Jag mötte en kvinna idag.

Hon är en bit över 50 år och har nu varit beroende av sin rullstol i tre år.

Hon fortsätter arbeta 75%.

Hon arbetar som ekonom på ett ganska stort företag.

Vi skulle träffas i ett helt annat sammanhang.

Men mot slutet av mötet förvandlades det affärsmässiga till något mycket mera personligt.

Sjukdomen har tvingat mig att leva livet lite saktare ...sa hon....och fortsatte...det är jag innerligt glad åt.

Nu hinner jag se och uppleva allt på ett helt annat sätt.

Förr var det 120 knyck varenda dag - och jag var egentligen blind för det som inte var direkt kopplat till det jag skulle útföra.

Jag tror att jag vågar säga att jag var en slags arbetsnarkoman.

Och ändå inte.

För jag led av det tunnelseende mitt liv hade utvecklats till.

Nu lever jag medan jag arbetar - och tar saker och ting i en helt annan takt.

Som alla andra ville jag att smärta skulle  gå över snabbt och att välbehag skulle vara länge.

Men minnet kommer ihåg det mest intensiva ögonblicket av smärta eller välbehag och de känslor som fanns i episodens slutskede.

Ett minne som struntar i vad som faktiskt hände under hela perioden har man inte när man lever för fort.

När vi skildes kände jag den där magiska porlande glädjen över att en människa hade öppnat dötren och släppt in mig i den vishet hon så hårt förvärvat!

Så viktigt att vi lär oss leva lite mera sakta.

Inte bara springa genom tillvaron,

Dagen som just nu är på väg att försvinna kommer ju aldrig mera igen!

Bilden lånad här

Marcus Birro (du vet - han som alltid hittar orden) har skrivit ett inlägg i Expressens krönikor som man verkligen känner att det bottnar.

Om den svenska folksjälen.

Nu är det kokta fläsket stekt”.

Och visst förstår man att det betyder att något är riktigt åt skogen....se där...ett annat folkligt uttryck!

Men vad jag förstått i mitt "detektivande" så kommer det idrån "förr i itden".

Och förr i tiden i forna tiders fattig-Sverige var fläsk en uppskattad och sällan sedd delikatess som gärna skulle vara så fet som möjligt

Uttrycket tros komma från att fläsk som kokades först och stektes sen blev litet och torrt och utan fett.

Eller möjligen från att kokfläsk som glömdes kvar på spisen brände (stektes) fast, så att det mesta av fettet försvann.