Med en obönhörlig kraft och mjukhet
berör du mitt allra innersta.
Letar dig fram till varje liten vrå.
Dyrkar upp hjärtats låsta rum.
Väcker känslor jag inte trodde fanns.
Väcker mitt slumrande jag.

J
ag vill ge dig det finaste jag har.
Jag lägger mitt hjärta i dina händer.
Det är fullt av kärlek.
Det är fullt av längtan.
Jag ger det till dig.
Du gör med det vad du vill.
Mitt hjärta det är ditt.

Ann Johlin

Utslagen efter bus med mamma!

Här är också Pixie 16 dagar ung!

Säger godmorgon med Pixie som kom med ett mail nu på morgonen.

16 dagar på bilden!

Hos mig är det strålande vinterväder. Hoppas ni andra har det lika vackert.

Vita vidder och sol. Men kallt. Brrr!

Önskar alla en riktigt God Natt- och för dig som är sent ute och strosar i cyberrymden- ett tankespråk att suga på!

Du kan inte lära en människa någonting,
du kan bara hjälpa henne att finna det inom sig själv.
Galileo

Tack Ulla- så glad att du uppskattar och Steve likaså...den är kanske lite moralistisk den dikten men jag gillar den på något vis.

Att ha en gammal far eller mor är en ynnest -de försvinner ju snart!

När vi längtar efter ett liv utan svårigheter,
påminn oss då om att ekar växer sig starka i motvind
och att diamanter framställs under tryck

Peter Marshall

Ni vet allihop hur det hände:
"En av Eder" ... och denne var jag.
Det kom köld i min hud och det brände
som glödgade gisselslag.

Hängläppad jag stod som en fåne.
Så bar mig sandalerna fort
under midnattens glosögda måne
mot översteprästens port.

Mitt ärende slog som en bräcka.
Den fryntlige Hannas sken
som en nytvättad gris vid mitt fräcka
inträdesord: Nazarén.

Och priset på Åsnemessias?
- Rätt märkligt hur vi tagit fel
på nardustflaskan, Marias,
dock bjöds jag en tiondel.

Min siffra var bara ett infall,
Jag bugade för deras bud.
Fast trettio silverpengar
är dåligt batalt för en gud.

Jag log lite blekt - och jag kräktes
mitt under Kaifas tal,
men jag bar genom isigt töcken
min gärning till Kidrons dal.

Sen vandrade jag några dagar
allena i bygden och såg
djupt i den djupa mullen
och högt emot molnens tåg.

De spetälske fick mina drakmer
jag sa: det är orent guld
men de ropade: Löne dej Herren
och vare dej städse huld.

~Nils Ferlin~..

..